"Jag har världens bästa jobb, jag får betalt för att slappna av". Säger Malin Bergslo. Malin Bergslo är yogalärare i Österbybruk. Hon är även massör och sysslar en del med healing. Hon tillverkar och säljer kosttillskott och annat. Hon går kurser och lär sig nya behandlingar hela tiden som hon sen delar med sig av på Mineralvägen 1. Malin Bergslo har gått massageterapeut och Yoga utbildning i Stockholm på Axelssons. Hennes 1,5 års utbildning för massage och muskelfunktion samt den tvååriga yogautbildningen på Axelssons var starten för hennes karriär. Hon fick lära sig anatomi och musklernas funktion och hur man skulle ta hand om dem. Hon rekommenderar utbildningen varmt. Hon har tidigare varit anställd men nu har Malin en enskild firma, nämligen Hälsoportalen som hon har haft i ca 8 år. 

Människorna som kommer till Malin är hälsomedvetna och vill må bättre. Besöken hos Malin resulterar till bättre sömn, mer energi och frisk från sina besvär och sjukdomar. Hennes kunder är för det mesta kvinnor i alla åldrar men även män besöker henne på herryogan på måndagarna. Se information på halsoprtalen.net. Malin älskar att se hur sina kunder upplever besöken och hur de finner sig själva. Man kan se olika ljus och färger. Man kan uppleva att man är på en annan plats medan gången spelas. Folk upplever ljus och färger, att de ligger ner i högt gräs på ängar eller befinner sig uppe bland molnen. Gången balanserar nervsystemet, ändrar ljudvågorna från alfa till thetavågor och balanserar kropp och sinne. Hon använder sig också av trummor och klangskålar. 

Det finns flera olika massagetyper som Malin håller på med. Svensk klassisk massage där hon masserar musklerna. Energimassage där hon får upp energin i kroppen ett exempel på det är akupunktur. Spamassage där det handlar mycket om avslappning och slutligen aromamassage där hon använder sig av oljor och dofter. Healing, när healern genom enbart andliga metoder försöker behandla sjukdomar. Det utförs oftast när healern håller händerna nära eller på den som ska behandlas. 

Hennes arbetsplats har en fantastisk arbetsmiljö. Det är alltid tyst och lugnt eller fyllt med skratt och energi. Folk har tid på kvällarna så det blir mest kvällstider men det är väldigt olika med arbetstider. Det är mest kvinnor i branschen och men Malin har inga anställda. Det svårt att få jobb och därför startade hon sitt eget företag. Om man ska ett likande jobb som Malin har är det viktigt att ha en lugn och pedagogisk röst. Om man är egenföretagare som Malin har man användning av matematiken i skolan och annars är det bra att kunna psykologi och det skadar inte att ha erfarenheter från idrotten i skolan. 

Sammanfattningsvis tycker Malin Bergslo att hon har världens bästa jobb men som precis i alla andra yrken finns det nackdelar. Det är svårt att få jobb och man tjänar inte så mycket men vi hoppas såklart att just du kommer besöka Malin och stödja hennes fantastiska arbete. 

Journalister, Selivia och Ronja

Text: Selivia

Om sex miljoner människor systematiskt avrättas i koncentrationsläger, då måste de väl ha gjort något oförlåtligt? Dödade de Jesus? Kidnappade de kristna barn? Försökte de ta över världen? Eller var de helt vanliga, oskyldiga människor som utsatts för ett fruktansvärt, ogrundat hat?

Antisemitism är en form av rasism som innebär hat, fördomar, diskriminering, förföljelser och våld mot judar. Ända tills vi fick besök på skolan av Luba Hult -dotter till överlevare från förintelsen- trodde jag att nazisterna var först med att förtrycka judar. Men när Luba berättade att hennes föräldrar, i Polen, behandlades illa redan innan nazisterna invaderade hösten 1939, förstod jag att judehatet är äldre än så…

Antisemitism under antiken

Judeförföljelser har egentligen pågått ända sedan judendomen grundades i Egypten, för över 3000 år sedan. Då var det judiska folket förslavat av faraon, och de piskades och misshandlades av de hårda slavdrivarna. Även om Mose -judendomens grundare- räddade folket den gången, har judeförföljelserna fortsatt. År 400 f.kr planerades en storskalig massaker på det judiska folket av den persiska ministern Haman -bara för att han var arg på en judisk man. Att hat mot en person blir till hat mot en hel folkgrupp är ett problem som är svårt att förstå sig på, men som är påtagligt även i dagens samhälle. Som tur var avstyrdes Hamans attentat av den persiska drottningen Ester. Denna händelse firas varje år under den judiska högtiden purim. Men det har inte alltid slutat bra. På order av den romerska kejsaren Caligula utfördes en blodig massaker mot judarna i Alexandria i Egypten 38 e.Kr. Eftersom judarna vägrade att dyrka Caligula som sin gud, brändes synagogor och judiska hem ner, och ett okänt antal judar dödades i massakern. Hundra år senare under kejsar Hadrianus infördes ett förbud mot judiska ritualer i Romarriket. Judarna gjorde uppror, men det slogs ner och en halv miljon judar dödades.

Antisemitism under medeltiden

Under medeltiden intensifierades judeförföljelserna. Då hade kristendomen brett ut sig i Europa och med den också kyrkans makt. När påve Urban II år 1095 utfärdade det första korståget inleddes en era full av hat och massakrer framför allt mot muslimer, men också mot judar. Kyrkan samlade ca 100 000 kristna soldater som skulle resa till det Heliga landet för att erövra Jerusalem från muslimerna. På vägen genom Europa gav korsfararna sig emellertid på den judiska befolkningen. Tusentals judar i Frankrike och Tyskland föll då offer för de kristna frälsarnas svärd.

Man skulle kunna säga att det var under medeltiden som den moderna antisemitismen tog form. Falska anklagelser och rykten om judar spreds i samhället och antisemitiska lagar stiftades av den kristna kyrkan. Efter ett kyrkomöte i Rom 1215 tvingades judarna i Europa bära speciella märken för att markera vilka som var judar, och det upprättades judiska kvarter i städerna dit judarna skulle flytta. Dessa lagar liknade till stor del de lagar som nazisterna stiftade i Tyskland på 1930-talet. Även ryktena som spreds under medeltiden användes flitigt av nazisterna i deras propaganda. Till exempel uppstod myten om att judar använder kristna barns blod i religiösa ceremonier efter att en stalldräng i Frankrike påstod sig ha sett stadens rabbiner dränka ett barn år 1171. Man började även använda judar som syndabockar. Digerdöden, pesten som dödade nästan halva Europas befolkning under 1300-talet, skylldes till exempel på judarna. Detta ledde till judeförföljelser som resulterade i tusentals dödade judar.

Antisemitism idag

Än idag sprids antisemitiska kommentarer på nätet och barn blir mobbade i skolan. Antisemitismen är något som fortfarande. Det varken började eller slutade med Hitler på 30- och 40-talet. Det är ett hat som funnits i tusentals år.

Kritiken mot SiS-hem har ökat och blivit allt hårdare de senaste åren. Samtidigt ser vi hur aktörerna och SiS svarar på kritiken och understryker att säkerheten går först men gör de verkligen tillräckliga åtgärder? Eller är det ett sätt att smita undan kritiken?

Under en veckas tid, fick jag möjligheten att bli en journalist. Jag visste direkt vad jag skulle skriva om, nämligen det som händer på SiS-hemmen runt om i Sverige enligt granskningar och rapporteringar där bland annat SVT har deltagit i. Jag har sett och hört mycket på nyheterna och från medierna som granskar och rapporterar om missförhållandena i SiS-hem runt om i Sverige. Jag vill djupdyka i ämnet för att se om jag kan få reda på lite mer än vad medierna har rapporterat om hittills. Rättvisa har en stor betydelse för mig och det är något jag brinner för. Varje barn och ungdom, varje människa har rättigheter och de måste följas. Därför valde jag att skriva om SiS och de senaste alarmerande rapporteringarna om övervåld.

SiS-hemmet på Björkbacken

Så tidigt som den 27 januari offentliggjorde SVT en granskning av våldsanvändningen på SiS-hem. Den här granskningen är baserat på SiS-hemmet i Björkbacken i Göteborg. Det är en av de tjugotvå särskilda ungdomshem som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, SiS. Här ligger fokuset på att hjälpa utsatta flickor att kunna ta sig tillbaka in i samhället och leva ett vanligt liv. På det här boendet bor det flickor som är under femton år.

Tidigare arbetare och chefer samt flickor vittnar om våldet. En av dem är Stina Gustavsson som lämnade sin post som verksamhetsutvecklare på SiS hos Björkbacken år 2020. 

Stina Gustavsson vittnar om hur personalen uttryckt sig om att barnen kränker dem, att barnen är de som förstör deras arbetsmiljö, man anser att barnen är som monster, det är de som är orsaken till den dåliga stämningen. Hon säger också att det här är en missförhållande-kultur som pågår dygnet runt. Hon har också bevittnat med egna ögon att barn har fått blåmärken med avtryck av fingrar, där blåmärkena tydligt visar att personalen har greppat om personen och skrapsår uppstått då de blivit dragna. 

Hon sa också att hon ringde till sin chef i början av 2020 efter ett möte om Björkbacken.

"Det finns massa rapporter på att det råder missförhållande, det råder det inga tvivel om. Det innebär också att flickor vi skickar dit utsätts för missförhållanden och vi vet om det. Då bad jag henne om en siffra. Jag sa 'jag vill veta exakt hur många barn till du är villig att offra, medan vuxna jobbar på det'. För vi vet att de kommer utsättas för det här, för ingenting har ju skett, säger hon"

Malin Östling är verksamhetsdirektör för SiS ungdomsvård söder, där Björkbacken ingår. Hon säger att larmen tas på allvar och att åtgärder är insatta för att få bukt med problemen. 

Samtidigt säger en intern utredning på SiS att ingen enskild chef inom myndigheten kan stå till svars för missförhållanden på Björkbacken. Istället påpekar man att ansvaret brustit på samtliga chefsnivåer under flera års tid.

Jan-Eric Josefsson, senior rådgivare till generaldirektören på SiS, beklagar att personalen väljer att lämna på grund av missförhållanden. 

Ny rapport

Den 26 oktober kom det en ny rapport som utfärdats av organisationerna Barnrättsbyrån och Childhood. Barn blir nedbrottade, fasthållna och nedtryckta mot golv säger Elin Wernquist som är generalsekreteraren på Barnrättsbyrån. SVT har i flera granskningar kunnat avslöja våld och övergrepp på SiS-hem, däremot beskriver Childhood och Barnrättsbyråns rapport våldet som systematisk och omfattande. 

Våldet sker främst i samband med isoleringar i form av avskiljningar, när en person under en kortare tid placeras ensam i ett rum efter att exempelvis ha agerat aggressivt. 

"Det handlar om barn som blir nedbrottade, fasthållna, nedtryckta mot golv och där armar och ben vrids och böjs, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på barnrättsbyrån i SVT:s Morgonstudion."

Överläkaren: Onödigt mycket våld utövas

Personalen på SiS-hemmen använder en egenutvecklad metod när ett barn ska avskiljas. Metoden kallas för No Power No Lose, eller NPNL. Metoden är till för att kunna trygga och säkra flyttningar men flera av metodens tekniker och grepp kan likställas med våld då den innehåller polisiära och smärtframkallande grepp. 

"Det är sorgligt, tragiskt och onödigt. Man använder sig av metoder som är omoderna, utdaterade och vad som idag anses vara onödiga smärtpåförande tekniker, säger Tom Palmstierna, professor i medicin och överläkare."

Han menar att SiS-hemmens konflikthantering måste uppdateras."Till att börja med behöver man jobba med nedtrappningsteknik och samtalstekniker. Tvång ska tas till om det finns risk för att barnet skadar andra eller sig själv, inte annars."

SiS välkomnar rapporten

SiS skriver i en kommentar att de tar kritiken i rapporten på stort allvar.

"Avskiljningar är en nödåtgärd som ska användas om ungdomar, eller våra egna medarbetare, riskerar att bli allvarligt skadade. Alla har rätt att känna sig trygga hos oss", skriver myndighetens presstjänst.

Man skriver också:"SiS har samma mål som barnrättsorganisationerna i den meningen att vi vill det bästa för utsatta barn och ungdomar" 

Myndigheten säger att man just nu genomför insatser för att höja säkerheten och förbättra vården och behandlingen. Nästa år kommer personalen få utbildning i konflikthantering och öva på exempelvis verbal nedtrappning. Myndigheten utreder om en intern tillsynsfunktion ska användas för att snabbare upptäcka brister i verksamheten.   

Antalet rymningar har ökat genom åren, enligt Dagens Juridik, antalet ökade från 11 till 26 mellan 2019 och 2020. 

Jag har fått möjligheten att intervjua Jesper Lindberg, pressekreterare för SiS, angående de granskningar och medierapporteringar som gjorts det senaste året.

Larmen om missförhållanden är påtagliga och flera granskningar genom åren har gett kritik om förhållandena. Om det kommer en ny rapport senare in på året som bekräftar att det finns en missförhållande-kultur än idag, hur effektivt anser ni att åtgärderna som ni satte in i vintras är idag? Har ni sett någon effekt av dessa åtgärder?

- SiS delar inte bilden av att det råder en generell missförhållandekultur inom myndigheten. De problem och brister vi ser tar vi tag i. Begås brott polisanmäler vi. Vi kommer realistiskt sett dock aldrig att bedriva en verksamhet utan incidenter av olika slag, sett till vårt svåra uppdrag.

- Det är viktigt att minnas att SiS har en svår, komplex och samhällsviktig uppgift. Ungdomar och klienter hos oss är omhändertagna under tvång. Många har en svår problematik, är utagerande och har svårigheter att vara i grupp, och det inträffar ibland situationer där personal måste ingripa fysiskt för att säkerställa tryggheten för barn, ungdomar, klienter och medarbetare. Vi arbetar hela tiden för att förbättra våra metoder, arbeta nedtrappande och öka kompetensen inom konflikthantering.

- Det behöver också finnas handledning för personalen. Eftersom vi arbetar med tvång och har en maktposition så behöver vi också ha en hög grad av kontroll och vi behöver reagera när det går fel. Om det utvecklas destruktiva kulturer på en enskild avdelning så behöver vi arbeta aktivt med det vid varje tillfälle. Vi utvecklar former för det hela tiden och behöver ständigt hålla i det arbetet utifrån det uppdrag vi har. Bland annat utreder vi möjligheterna att införa en intern tillsynsfunktion samt en oberoende klagomålsfunktion.

- Antalet avskiljningar, som bland annat Childhoods rapport primärt handlade om, ökade under ett antal år – fram tills nu. Vi ser hittills att avskiljningar minskat med ungefär 30 % mellan 2020 och 2021. Det är en positiv trend. Även antalet avvikningar ser ut att minska från föregående år.

Vad för åtgärder tror ni är effektiva för att bekämpa den rådande missförhållande-kulturen som finns idag?

- SiS delar inte bilden av att det råder en generell missförhållandekultur inom myndigheten. Vi behöver däremot jobba mer med organisatoriska frågor, utbildning, personalstöd, mindre grupper och bättre möjligheter att differentiera våra avdelningar utifrån exempelvis placeringsgrund, ålder och vårdbehov.

Är mer utbildning för personalen i konflikthantering den enda åtgärden som ni kommer att inrätta eller finns det flera åtgärder som ni har i åtanke för att bekämpa den missförhållande-kulturen?

 - Vi behöver arbeta brett med både kompetenshöjande åtgärder, särskilda resursförstärkningar i form av bland annat särskilt förstärkta avdelningar för dem med de allra största behoven, samt stöd och kontroll. På så sätt kan vi förebygga problem och konflikter och skapa en bättre vård- och behandlingsmiljö.

- Den grundutbildning som SiS inför 2022 kommer ha ett stort fokus på bemötande och ett etiskt förhållningssätt. I samband med detta kommer våra klientnära medarbetare få bättre möjligheter att utbilda sig i konflikthantering och öva på de färdigheter som lärs ut, som exempelvis verbal nedtrappning. Vi har en ny utbildning i mänskliga rättigheter som bygger på övningar utifrån dilemman som kan uppstå på en avdelning, och kopplar mänskliga rättigheter till SiS etikarbete.

Ni nämner om att ni utreder om att inrätta en tillsynsfunktion, vad skulle det innebära för boende och personal? Kan boende lita på tillsynsfunktionen?

- Låsta miljöer innehåller risker som vi ständigt behöver parera, utvärdera och förebygga. Vi granskas kontinuerligt av ett flertal myndigheter, och det är bra för både SiS och våra ungdomar och klienter. Med en intern tillsynsfunktion skulle vi kunna bli mer proaktiva, agera snabbare och stärka vårt eget löpande förbättringsarbete. Det handlar om att upptäcka brister och missförhållanden snabbare, men också att stärka det interna lärandet och arbeta fram effektfulla åtgärder. Därmed kan vi stärka rättssäkerheten och öka tryggheten för våra barn, ungdomar och klienter, och höja kvaliteten i vårt vård- och behandlingsuppdrag.

Metoden No Power No Lose, eller NPNL är hårt kritiserad av Överläkaren och professorn i medicin, Tom Palmstierna. Han menar att metoden är utdaterad och innehåller onödigt mycket våld. Experter går in och kritiserar metoden hårt. Anser ni att det finns något behov av förändring av själva metoden eller överväger ni att använda någon annan metod? Och i så fall varför, varför inte?

- SiS bedriver ett pågående utvecklingsarbete gällande rutiner, metoder och program. Vi följer forskningen både i Sverige och internationellt, och har en pågående samverkan med ett antal andra samhällsaktörer och myndigheter.

- NPNL är en metod vi känner oss trygga med sett till den forskning som finns på området. NPNL har inte fokus på just greppteknik utan lägger stor vikt vid affekt- och konfliktteori, kunskap och träning i säkra beteenden, hur man hanterar egen stress i konfliktsituationer och hur man använder förebyggande strategier för att undvika tvångsåtgärder som avskiljning. Programmet lär också ut fysiska tekniker, men det är för att vi på ett tryggt och säkert sätt ska kunna förflytta ungdomar och klienter i våldsamma situationer. Vi ser kontinuerligt över vilka metoder och tekniker vi använder, och höjer kompetensen bland våra medarbetare i syfte att undvika fysiska tvångsåtgärder i så hög grad som möjligt. Det handlar bland annat om att nå ut med just NPNL i större utsträckning bland våra medarbetare.

När Malin Östling säger att i de flesta situationerna kan det hanteras utan våld, hur kommer det sig att antalet fall där övervåld har använts är så pass hög att det ligger till underlag för IVOs beslut om att stänga ner avdelningen på Nereby? Finns det några planer på utredningar eller åtgärder?

- Vi hanterar de allra flesta situationer utan våld eller fysiska interventioner. Vi kan konstatera att det är ett fåtal individer som står för en oproportionerligt stor del av det totala antalet avskiljningar, samt att yngre skolpliktiga flickor är överrepresenterade i statistiken kring både avskiljningar och vård i enskildhet. De individer som står för många avskiljningar har ofta en dokumenterad problematik som kan inkludera neuropsykiatri, emotionell instabilitet, intellektuella begränsningar samt beteendestörningar och våldsanvändning. Självskadebeteenden förekommer också regelbundet. Men här ser vi både att ungdomarnas vårdbehov behöver undersökas mer, och att våra medarbetares kompetens behöver höjas.

- Det aktuella fallet på Nereby handlade om två situationer av övervåld (vilket naturligtvis är oacceptabelt) som är hanterade både arbetsrättsligt och rättsligt (i det ena fallet). Det fanns brister på avdelningen och insatser var planerade och påbörjade. Kulturen på just denna avdelning har haft en uppfostrande karaktär i för hög utsträckning, och SiS arbetar nu på en återstart med en ny arbetsgrupp med tydliga angreppssätt i förhållande till den tidigare problematiken.

IVO ska också ha fått uppgifter om att placerade ungdomar på avdelningen har fått dåligt bemötande och kränkande tillmälen från personal, hur ser ni på det? Kommer ni vidta åtgärder även på andra SiS-hem för att proaktivt arbeta med ett gott och ett respektfullt bemötande från personal?

- SiS medarbetare ska agera utifrån myndighetens värdeord omtanke, respekt och tydlighet. Medarbetarna ska inte låta sig provoceras utan behålla professionaliteten även i ansträngande, svåra situationer. Vi arbetar ständigt med detta på alla våra ungdoms- och LVM-hem och ser att kompetenshöjande åtgärder är centralt för att vi ska lyckas bättre i vårt uppdrag. Vi inför nästa år en ny, myndighetsgemensam grundutbildning för alla nyanställda medarbetare.

När ni har skrivit på ert webbplats att ni behöver genomföra en rad åtgärder skyndsamt, vilka åtgärder tänker ni på då i första hand? Är åtgärderna indirekt kopplade till respektive individ som har påverkats av stängningen och missförhållandet eller är det generellt för alla ungdomar runt om hela Sverige som är placerade på SiS-hem?

- Det handlar om ledarskap, metoder, mötesstruktur och planering av arbetet. Vi har många metoder och verktyg och de behöver ibland stöd i användandet. Trygghetsplaner för ungdomar är ett viktigt exempel. Det räcker inte med att de finns utan de behöver vara kända av alla medarbetare. De behöver också uppdateras – ungdomar ändrar sig, blir trygga med personalen och behöver efter en tid kanske en annan typ av vård och behandling. Även ungdomsgrupperna på avdelningarna kan ändras och därmed också gruppernas dynamik. Detta behöver vi vara uppmärksamma på och jobba med. Alla har rätt att känna sig trygga hos oss.

Avslutningsvis vill jag understryka att SiS har ett väldigt komplext uppdrag och det finns pågående arbeten för att bekämpa den missförhållande-kulturen som finns inom vissa delar av SiS. Tyvärr har många ungdomar och barn blivit utsatta för våld och vissa kan eventuellt ha blivit traumatiserade av händelser hos SiS-hem. SiS har planerade åtgärder och jag tror att det finns potential till förändring i SiS-hem. 

År 1957 gick Gloria Ray Karlmark igenom något som ingen tonåring ska behöva gå igenom. Hon anlände till Little Rock Central High School, en skola som före detta bara var till för vita elever. Där blev hon rejält diskriminerad, förolämpad och mobbad, men skapade historia.

Rummet är varmt och ljust, solen har legat på hela morgonen och Gloria sitter framför fönstret och träffas av de varma ljusstrålarna. Gloria är 79 år och bor här i Stockholm med sin man. Hon har två vuxna barn. Gloria verkar vara vilken 79-åring som helst, men om man gräver djupare så är hon inte mindre än världshistoria.

- Jag hade en ganska privilegierad uppväxt för att vara svart, börjar hon.

-Vi hade aldrig problem med pengar. Min pappa var agronom och min mamma var hemmafru, säger hon med en skrovlig röst.

Båda var universitetsutbildade och det fanns gott om böcker i Glorias hus, Glorias pappa tillät klassisk musik men inte rock eller jazz. Han ansåg att det inte var bra för barnen. Hon bodde i ett farligt samhälle och sedan hon var liten så lärde hon sig att följa regler annars skulle hon råka illa ut. Det var alltid de svarta som fick skulden.
– Om det kom till fråga om mitt ord mot en vit människas ord så skulle alltid den vita människan vinna.

För 15 år sedan så var det en stor skillnad på olika raser i fängelse. Det var nästan 100 000 mer svarta människor i fängelse än vita i amerika. Detta beror främst på rasism och hur den vita rasen brukar vinna om det är ord mot ord som Gloria utrycker. Men nu så har siffrorna blivit mycket bättre och det är nästan likadant. 

En morgon när Gloria sitter i Junior High School, en skola som bara var till för svarta elever, så kom det en lapp i klassrummet. På lappen fanns beskedet om att svarta nu fick gå på Little Rock Central High School. Om man ville byta skola till den så var det bara att skriva på, det var bara nio modiga tonåringar som vågade. Bland dem var Gloria.

- Jag skrev på den med detsamma, det var inte något att tänka på, för den skolan hade den bästa utbildningen i stan, säger hon allvarligt.

Den 9 september 1957 var datumet de nio eleverna anlände till den nya skolan.
- Det hade inte förväntats så mycket motstånd.

Glorias blick ändras från glad till seriös. Men de fick inte ens komma in i skolan eftersom att Guvernören hade placerat soldater vid varje ingång som inte släppte in de svarta. Orval Faubus var guvernörens namn och han var emot integration. De 9 eleverna hade bestämt en mötesplats lite längre bort från skolan där präster och en rabbin skulle gå med och skydda dem. Men det var en elev som inte kom till mötesplatsen. Hennes namn var Elizabeth Ekford, hon gick en annan väg och möttes då av en folkmobb på tusentals personer. Bilder på händelsen spred sig snabbt över världen och alla blev chockade. Detta ledde till att några av världens viktigaste personer blev inblandade.

Andra gången de anlände till skolan så fick de komma in. Detta var tre veckor efter det första försöket och nu var president Dwight D. Eisenhower inblandad. Nu var det bara stans poliser som höll bort mobben. Men de fick inte stanna länge, efter en timme så blev de nio eleverna skickade till rektorns kontor. Där fick de reda på att poliskåren på hundra man inte kunde hålla bort mobben och att eleverna behövde bli evakuerade bakom skolan. 

Dwight D. Eisenhower är känd för sin kamp mot rasism, han var nyckeln till desegregation på 50-talet, påstår Kasey S. Pipes på Politico.com 09/18/2007.

- Man hade inte förväntat sig så mycket motstånd, berättar Gloria. Hennes bruna glänsande ögon möter mina och ser allvarligt på mig.

Den tredje dagen så kom 1000 av Eisenhowers bästa soldater till skolan för att skydda eleverna. De fick en personlig eskort varje dag i ett år på denna skola. ”Man kände att man inte skulle bli rätt av dödad” när man hade en soldat bredvid sig berättar Gloria. Men det förhindrade inte att folk kastade urin och andra illaluktande vätskor, la bajs i Glorias skåp, eller knuffade till henne i skolkorridoren.

Ville du någonsin slå tillbaka?
- Vi hade Rosa Parks och Ghandi som förebild, och non-violence. Och hur Ghandi hade lyckats. Vi kände att vi hade alla svarta människor i världen på våra axlar så vi måste sköta oss. Så hur mycket vi än ville ge tillbaka så skulle vi inte göra det. 
Det är tyst i det lilla rummet jag intervjuar i och kladdkakelukten har hittat sig upp efter vårat fika nere i vardagsrummet.Vissa lärare hade inget emot Gloria men andra hade annorlunda åsikter. Speciellt Glorias engelsklärare ville inte ha Gloria på skolan.

- Den där tanten var lite grann som the wicked witch i snow white, skrattar hon.

- Jag hade kunnat vara Shakespeare och hon hade ändå inte gett mig högre betyg än medel så mitt mål i hennes klass var att hon inte skulle kunna ge mig under medel i alla fall.

Så här behandlades Gloria på den nya skolan. Till och med vissa lärare hatade henne.

Men en bra sak i denna klass var att Gloria skaffade en hemlig kompis, Becky hette hon och hon var vit. Deras vänskap var hemlig för att skydda Becky. Blev en vit elev kompis med en svart så behandlades den vita likadant som den svarta.

- Hon var viktig för mig det året även om vår vänskap var lite hemlig.

1966 gifter sig Gloria med svensken Krister Karlmark, som hon träffade i Chicago.

- Vi träffades på grund av diskriminering säger Gloria med ett leende.

-Vi blev kompisar på ett internationellt program, på universitetet. 

De träffades vid ett stort piano vid matsalen där Gloria ofta satt och spelade. Nu har de bott i Sverige i 55 år.

Gloria är hoppfull för förändring i samhället.

- Jag måste vara det, jag tänker inte ge upp. Då har ondskan vunnit. Jag tror att den lilla bebisen som kommer till världen är god.

Rasismen har sitt ursprung i rationaliseringen av slaveriet och kolonialismen. Rasistiska åsikter uppkommer vanligtvis från skillnader mellan olika raser. Rasdiskriminering betyder diskriminering mellan människor baserat på ras, hudfärg eller etniskt ursprung.

Från 1876-1965 så var det lagar i sydstaterna som hette Jim Crow-lagarna. Lagarna sa att det skulle vara segregation men jämställdhet. I verkligheten så var det egentligen inte jämställt. Så under 50-talet så var det olika ingångar till ställen beroende på hudfärg och de som var till för de vita var mycket lyxigare. Det var också mycket lynchning under den tiden då folk dödade svarta bara på grund av deras hudfärg.

Nuförtiden så har rasismen minskat men vi är långt ifrån färdiga.

Rummet har nu blivit för varmt att sitta i och vi går tillbaka till Glorias hus, och står på den soliga gräsmattan för ett fotografi. Det är otroligt hur den här glada skrattande kvinnan för 57 år sedan var i Arkansas och skapade historia. Det känns långt från Arkansas 1957, men kampen mot rasism är inte över än.