Jakob Forssmed anser att den ökande psykiska ohälsan bland unga är ett allvarligt problem som behöver åtgärdas omedelbart. 

– Många elever känner oro, ångest och stress, vilket påverkar deras skolprestationer negativt. 

Det är ju rätt så fullt i schemat nu. Vill du förlänga skoltiden eller ska du ta bort en del ämnen?

– Vi ser framför oss att vi nog behöver förlänga skoltiden lite grann. Några timmar på mellanstadiet, några timmar på högstadiet och några timmar på gymnasiet, för att inte tränga undan annan kunskap. Att lägga till kunskap om psykisk ohälsa är viktigt eftersom många känner starka känslor som oro, ångest och stress. Om man mår bättre, ja då klarar man också skolan bättre, förklarar Forssmed.

– Det viktiga för oss är att det finns med på schemat. Att det är tydligt att det är ett antal timmar som ska ägnas åt detta. Sedan behöver man naturligtvis titta på exakt vad som ska ingå och att det passar in i skolan. 

Jag och andra unga mår bra av att ha sin egen fritid också och kanske inte vill ha fler lektioner. Hur tänker du om det?

– Vi har ett så pass stort problem idag med att barn och unga mår psykiskt dåligt. Vi har enorma köer till barn och ungdomspsykiatrin. Väldigt många unga, inte minst unga tjejer, känner en stark oro, stress och ångest. Då måste vi försöka göra många olika saker. Men vi måste också öka kunskapen om hur man själv kan ta hand om detta och även ge skolorna bättre redskap för att försöka hantera den här frågan.

Just nu bor jag i Vällingby, jag har också bott i Södertälje. Men det är nästan som "samhällsöar" där det är en minoritetsgrupp som är majoritet. Det blir då svårt att integrera sig i det svenska samhället. För jag var så van vid att prata på ett visst sätt. Vad har ni för åtgärder för detta, att det inte ska vara den här typen av segregation?

– Vi måste satsa mer på utbildning, så att det finns ett bättre stöd för att alla ska få lära sig språket på ett bra sätt. Vi behöver se till att vi har åtgärder så att folk får arbeta förstås. Men sedan handlar det om till exempel skolvalet. Att se till att det blir rättvist. Att barn och unga ska ha samma möjligheter att söka sig till olika typer av skolor så att man får en bra utbildning. Så det är många saker man måste göra för detta, det finns ju inte en åtgärd som kan lösa ett stort samhällsproblem.

– Själv funderar jag mycket på hur vi kan skapa förutsättningar för bättre hälsa mellan olika områden. Det skiljer sig jättemycket idag, vilken hälsa man har och då måste vi jobba med de frågorna, att se till att vi har en jämlik tillgång till hälsan. Det har vi inte idag.

Det här med att Ebba Bush betonar att muslimer måste acceptera kritik mot sin religion. Var går gränsen mellan yttrandefrihet och respekt för religiösa minoriteters rättigheter?

– Man ska ha mycket stor respekt för religösa minoriteters rättigheter, tycker jag och alla ska ha möjligheten att utöva sin religion i gemenskap med andra på ett fritt och tryggt sätt.

Forssmed understryker att det är viktigt att kunna diskutera och kritisera religioner öppet, men att det ska ske inom lagens ramar och med respekt för minoriteter.

– Det är klart att man ska få diskutera vilken religion som är bäst eller om man inte ska ha någon religion. Men vi har gränser för det, och går man över den gränsen kan man dömas för hets mot folkgrupp.

Kan du berätta lite om din bakgrund och vad som fick dig att engagera dig i politiken och i Kristdemokraterna?

– Från början så handlade det om internationella rättvisefrågor. Jag tyckte det fanns en stor obalans mellan rika och fattiga länder som jag gärna ville försöka förändra till det bättre, så att fler människor lyftes ur fattigdom. Det var så det började. Sedan har jag sett att politiken kan vara fantastisk i sina bästa stunder för att förändra samhället på ett positivt sätt. Nu jobbar jag sedan några år tillbaka väldigt mycket med hälsofrågor. Det är en helt grundläggande förutsättning för att livet ska fungera, att man har hälsan och att man mår bra fysiskt och psykiskt.