Kärlek är människans natur. Men i den natur ingår hjärtesorg och brustna relationer. Ibland måste man acceptera att det är slut, och låta relationen stanna som ett minne. Dessa minnen kanske är låtar, platser eller till och med föremål. Museum of Broken Relationships gör dina kärleksföremål till ett konstverk.

2020 var det totalt 25 619 par som begärde skilsmässa i Sverige. Trenden att avsluta sin relation har ökat under 2000-talet. Kanske ligger det något kvar i byrålådan som tynger dig och du vill bli av med på sikt? Då finns Museum of Broken Relationships dit du kan skicka föremål från tidiga kärleksrelationer.

Museum of Broken Relationships startade som ett konstprojekt. Grundarna Olinka och Drazen fick inspiration från deras egna avslutade relation. Båda kände motvilja att skiljas från saker som påminde om deras kärlek, säger Charlotte som arbetar på Museum of Broken Relationships.

Hon fortsätter att utveckla:

- När man tittade på hur man kan säga adjö till varandra, hur kan man övervinna smärtan som är kopplad till den och hålla de goda tiderna vid liv kom de till idén att lagra föremål som var för smärtsamt för dem att behålla.

Det började som ett litet museum i en fraktcontainer och där Olinka, Drazen och vänner till de båda visade anonymt sina berättelser och minnen om objekt från tidigare relationer.

Idag är museet beläget i Zagreb, Kroatien och har åtta olika utställningar som var och en beskriver varför de olika relationerna tog slut. Utställningarna har många olika föremål som har skickats från hela världen, till exempel kan du se allt ifrån traditionella nallebjörnar till en burk fylld av en kvinnas tårar. Charlotte berättar att museet hedrar ensamhet, sorg, nedstämdhet och ilska som något värdefullt.

-Det är det som gör oss mänskliga, något som får oss att växa, säger hon.

Hur tror du att pandemin kommer att påverka relationer runt om i världen och tror du att museet kommer få fler donationer efter pandemin?

-Jag tror att det är svårt att säga. Kanske väcker det en rädsla, så jag tror att våra känslor pressas till sina yttersta gränser för att älska eller lämna. Jag antar att vissa relationer blir starkare och andra är lättare att lämna än i normal tid. Jag tror inte att pandemin kommer att påverka antalet donationer. Det kommer alltid att finnas relationer som slutar vad som än händer avslutar Charlotte.

Museum of Broken Relationships är som en stor secondhand butik för kärleksföremål. Där du som åskådare upplever brusten kärlek genom att titta på en annan människas historia. Med dagens teknik kan du nästan skräddarsy din partner. Så frågan är om vi ska ta för oss av livets smörgåsbord eller stanna kvar i taco-träsket? Är det optimalt att stanna kvar i långa relationer för att vi är uppfostrade så? Vi kanske borde ändra tankesättet kring begreppet “tills döden skiljer oss åt” och istället välja “tills kärleken skiljer oss åt” när vi ingår ett äktenskap. För är gräset verkligen grönare på andra sidan?

I ett land som är så slitet och förstört som Irak så är det viktigt att försöka göra det till en bättre plats som möjligt. Jag har pratat med Narin, 15 som berättar hur det egentligen är i ett sådant område. Hon delar även med sig av några personliga upplevelser och ger oss tips på hur man själv kan rädda miljön.

I Irak på ett litet område bor Narin, en ung tjej som är rädd för vart hon bor, hon är orolig att detta område kommer gå under snart. Det finns inte så mycket hon kan göra åt det själv. För att göra en förändring i ett dåligt område behöver man samarbeta med många personer tillsammans. 

- Men det är inte så enkelt när ingen tar miljön på allvar och inte är särskilt intresserad, säger Narin. 

Narin berättar om hur ungdomar förstör miljön i Duhok i Kurdistan i en del av Irak. Folk tänker inte jättemycket på miljön och hållbarhet i Irak. I stora områden av landet så är det helt förstört, smutsigt och dött eftersom alla krig genom åren. Luften i landet är helt smutsigt och känns dammig, det kan bero på alla gaser som släpps ut. Mellan 2018-2019 producerade landet upp till 4,74 miljoner fat olja per dag, olja och gaser som bidrar till växthuseffekt.

 Hus är förstörda, fina områden är nu smutsiga och människorna låtsas som ingenting. Mycket av det området Narin bor på är förstört av människor som förstör med mening och vilja. 

-Det har hänt flera gånger att folk har hoppat på andras bilar och tagit sönder något eller förstör alla fina blommor och växter, skräpar ner och är väldigt respektlösa mot allt och alla. Jag blir så arg, så besviken, vad är det som är så kul med att förstöra för andra och sig själva? Det är nästan så att de är otacksamma för allt de har, säger Narin. 

I skolorna bryr de sig mer om social hållbarhet än miljön. Det är viktigt att veta hur man behandlar varandra med respekt och att man ska hjälpa varandra. Eleverna lär sig även mycket disciplin och skolan har många regler. De flesta skolorna bryr sig inte alls om miljön. Men det är en viktig grej att lära sig mer av då ingen bryr sig eller förstår vad människor håller på att förlora.

Vad gör Narin själv för att göra miljön till en bättre plats?

Narin bryr sig om miljön. Hon försöker att använda mindre plast hemma och köpa mer second hand. Små steg kan bli till stora kliv. 

- Varje liten sak gör skillnad och är viktig, menar Narin.  

Narin är glad att det iallafall finns vissa som bryr sig om miljön och förstår allvaret, om miljön dör så dör vi människor också. Hon vet dock inte riktigt hur hon kan få andra i sin närhet att göra detsamma. 

- Om jag säger till så vet jag att det inte kommer göra någon skillnad ändå, eftersom att andra inte bryr sig speciellt mycket. 

Narin menar att hon kan be dem att plocka upp skräp efter sig själva eller inte köpa den där onödiga icke- miljövänliga prylen i affären. Hon själv kan inte göra så mycket om ingen vill lyssna. Det gäller att större och mer inflytelserika människor tar upp denna kris så att samhället förstår allvaret. Då kanske folk börjar lyssna, förbättras och ser miljön ur andra perspektiv - även i ett land som Irak.

Jämställdhet är ett väldigt viktigt ämne som borde tas upp mer och läggas mer vikt vid. Även om vi på flera plan har kommit ganska långt är det fortfarande en bra bit kvar innan vi har det helt jämställt. På Kvibergsskolan är Olga en elev med mycket initiativ.

- Jag tycker att det är ett oerhört viktigt ämne och jag är väldigt motiverad till att göra det jag kan både för mig och andra.

Olga fortsätter genom att berätta om varför detta ämnet är så pass viktigt för just henne. Hon säger att på grund av hennes rättigheter som kvinna och andra personers rättigheter som olika minoriteter är det viktigt att detta fungerar. Eftersom att det är så många som inte bryr sig eller agerar så känner hon ett behov av att göra det.

När jag pratar med Olga förstår man verkligen hur viktigt det är med jämställdhet. Hon förklarar med en inlevelse som gör det svårt att ignorera den viktiga informationen hon förmedlar. Jag frågar Olga om vad vi som individer kan göra när det gäller den sociala hållbarheten och hur vi kan hjälpa till eller stötta.

- Alla har ett eget ansvar och jag tycker att man skulle kunna ta reda på information för att utbilda dig själv och senare utbilda andra. Men se till att de du säger är källkritiskt. Du kan även gå med och protestera och demonstrera, göra och skriva på namninsamlingar. Det är svårt att som individ ändra på en så stor sak men vi kan försöka få makthavarna att ta ställning och ändra.

När det gäller förändringar i samhället låter hon säker och övertygad om vad som bör göras.

- Samhället är väldigt anpassat efter män. Så om vi fokuserar på länder såsom Sverige så tycker jag att man borde fokusera på straff och att till exempel våldtäktsmän verkligen blir anklagade för brott och får den fängelsetid som dom förtjänar.

Tonen Olga använder är bestämd och det märks att det att det inte bara går att ändra hennes åsikt hur som helst. Samtidigt som hon berättar är hon även väldigt empatisk och man kan verkligen se hur mycket hon faktiskt bryr sig. Det är väldigt inspirerande att lyssna på henne prata. Olga berättar vidare.

- Om man istället tänker lite mer utvecklingsländer så är det väll att få till exempel skolgång för flickor vilket det är många länder som saknar. I Turkiet så har dom verkligen steppat bak med deras lagar angående kvinnors rättigheter, Polen med aborträtten. Detta är steg som vi vid det här laget borde ta fram men det är som att vi bara backar.

Olga nämner även att vi kan ta hjälp av sociala nätverk för att utbilda och informera människor efter som att det har en så pass stor inverkan i vår vardag. Små saker som att dela händelser och inlägg kan göra stor nytta eftersom att vi människor gillar känslan av vetskap. Det är ett smidigt men också ett väldigt enkelt sätt att informera folk runt omkring oss om vad som händer i världen just nu.

- I skolan tycker jag att det är viktigt att vi hjälps åt att säga ifrån. Att försöka våga stå upp för sig själv och stå upp för andra. Jag tycker att Kvibergsskolan jobbar relativt bra med jämställdhet och den sociala hållbarheten, vi har ju till exempel haft temaveckor med machokultur. Det finns ju fortfarande en hel den okunskap hos många så vi hade absolut kunnat lära ut mer och även mer om rasism och så vidare.

Olga som själv är elev har möjligheten att observera detta varje dag. Hon kan då lära andra elever angående ämnet och hjälpa dom att förstå allvaret i det.

- Det är ett stort ämne och det tar tid men tillsammans så kan vi förändra och förbättra vår situation.

Nedzad, 60 år och arbetar som civilingenjör. Redan när han var 15 år gammal visste han säkert vad han ska syssla med resten av livet. Då lämnade han sin by i Bosnien för en utbildning som ska möjliggöra och förverkliga sina yrkesdrömmar. Det beslutet har tagit honom runt i en stor del av världen.

Nedzad sitter vid bordet och jobbar fast det är en sen kväll. Lamporna runt hjälper honom att se skisserna från kärnkraftverket Ringhals.

- Det som motiverar mig att jobba såhär hårt är den känslan att man ger världen en ljusare framtid bokstavligt talat, säger Nedzad.

Han fortsätter att berätta att han har bott på ställen utan el som barn och som vuxen. Det låter långt från vår tid nu men egentligen är det vardag för många människor nu fortfarande.

- Mitt jobb i Sweco innebär allt runt reläskydd på olika elkällor som kärnkraft, vindkraft och vattenkraft. Som konsult jobbar jag på många olika ställen och framförallt löser utmaningar och problem som vissa företag har. Så jag gör inte samma rutinerat jobb hela tiden utan varje uppdrag ser olika ut.

Nedzad har jobbat för Sweco i 20 år både i Göteborg och Stockholm kontor. Han beskriver Sweco som ett företag som jobbar mycket med hållbara lösningar samhällen.

- Sweco är ett koncernföretag och är verksamma i olika områden som energi, miljö,bygg etc. Miljöfrågan är det gemensamma röd tråd genom hela företaget. Sweco bygger, planerar, konstruerar hållbara samhället och städer för framtiden.

Han fortsätter entusiastiskt med att säga:

- Vårt mål är att Sweco ska vara miljöneutral år 2040. Vi strävar efter att använda de bästa lämpade tekniska systemen. Vi stödjer och respekterar alla mänskliga rättigheter enligt definitionen i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Sweco tillåter inte barnarbete vare sig i någon del av sin verksamhet eller någon affärspartners verksamhet och tillåter varken olagligt arbete eller tvångsarbete.

Swecos plan om hållbara samhällen verkar väldigt bra. Men gör han något särskilt utanför hans jobb som är hållbart?

- När det gäller resor, samåker jag alltid när det är möjligt. Brukar undvika inrikesflyg och att köpa nya tekniska prylar, kläder, bilar och telefoner utan använder dem så gott det går. Kort Sagt funktion förre mode.

Nedzad har jobbat i många olika länder. Där hållbarhetsfrågor ser helt olika ut.

- När jag jobbade i Tanzania kändes det som om jag åkte tillbaka 100 år i tiden. På vissa ställen så är det inte en självklarhet om man har mat på bordet eller tak över huvudet. Man har ju inte så många val att välja mellan. Man använder det man har och köper bara det man har råd med och tänker inte så mycket på hållbarheten.

Han fortsätter och säga: Ett land måste ha bra ekonomi samt utbildning för att kunna tänka på hållbarhet. Å andra sidan. Invånare är inte vana med köp och släng samt utnyttjar inte naturliga resurser i samma grad som vid i Europa till exempel.

Han fortsätter att diskutera om första gången han var i Vietnam. När jag var i Vietnam för 25 år sedan hade de väldigt dåliga vägar, elnät och generellt dålig infrastruktur. Men när jag åkte dit för 15 år sen var jag i chock över hur de utvecklades på alla fronter. Väldigt arbetsamt folk som älskar att lära sig nytt. De tänkte inte på miljö i första hand men de strävade mot att producera lokalt och importera så lite som möjligt så deras påverkan på miljön är väldigt låg i jämförelse med utvecklingen. Fast hela västvärldens produktion flyttades till Asien. Så det är vi som påverkar deras miljö mest.

Nedzad är väldigt kunnig hur olika när det kommer till hållbarhet. Han har jobbat överallt i världen kring hållbarhet, han hjälper Sverige blir bättre samhälle men vad tycker han att vi borde göra för att förbättra miljön.

- Att bojkotta stora företag som oförenar andra länders miljö, använder sig av barnarbete, samarbetar med odemokratiska regimer och liknande. Man känner sig inte stolt när man köper billiga kläder och prylar fast det är smutsig produktion, lidande arbetare som arbetar där i sådan miljö.

När man pratar med Nedzad om hållbarhet så pratar han inte bara från ett svensk perspektiv utan från ett världsperspektiv. Nedzad ser världen som ett stort samhälle för att vi är beroende av varandra.

- Vi befinner oss i olika utvecklingsfaser, men man påverkar andra mer än vad man tror.

Jag har idag intervjuat Fredrik och vi får reda på bakgrundshistorien om varför han blev tvungen att sadla om till lärare. Vi får också reda på om hur mycket bygg och måleribranschen påverkar miljön. Dessutom, är måleri verkligen jämställt?

Fredrik Axell är 45 år gammal. Han är far till tre barn och bor i villa, och är även född och uppväxt i Göteborgs stad . Fredrik har hållit på med idrott större delen av sitt liv och i dagsläget är han tränare för ett innebandylag.

- Fritiden spenderar jag gärna med min familj i sommarstugan på en innebandyplan, eller vid en sjö med mitt fiskespö.

Idag jobbar Fredrik som yrkeslärare. Innan har han arbetat både som målare och byggare i 24 år. Som lärare har han jobbat som i 3 år, först på vuxenutbildning och sedan på gymnasienivå.

Det var aldrig en tanke att bli lärare från första början, utan det var en arbetsskada som gjorde så att han var tvungen att sadla om.

- Jag fick en förslitningsskada i axlarna. Så går det när man inte arbetar ergonomiskt. Å då bestämde jag att det bästa jag kunde göra var att lära ut de sakerna jag älskade att hålla på med.

Miljötanken på arbetsplatserna

Inom byggbranschen så är ju hållbart byggande en förutsättning för både miljön och den kommande generationen. Att man verkligen hushåller med allt byggmaterial som finns, att man tar vara på de resurser som existerar och att man bygger husen så energisnåla som möjligt. Därav att man använder sig av de olika bra uppvärmningssystemen som finns inom bygg numera .

- Man försöker ju få ner energianvändningen mer och mer så där skulle jag vilja säga att byggbranschen tagit ett jättekliv när det gäller den biten. 

Han fortsätter vidare:

- Där ligger väl målerit också och kämpar med det men det kände dock som att dem har en bra bit kvar att uppnå samma resultat och det är ju väldigt mycket på grund av de gamla färgerna som var för dem släpper väldigt mycket och flagnar och det är ju det som måleribranschen krigar med.

Måleribranschen har ändrat sig väldigt mycket med de vattenbaserade färgerna än med dem lösningsmedelsbaserade färgerna som har varit. Måleribranschen får ju inte använda rena oljefärger i dag. De har ju gått in mer på dem emotions färger som är en blandning mellan vatten och olja och det gör ju att dem är vattenlösliga färgerna.

-Sen har ju kravet på måleribranschen blivit det här med pensel tvättar och sånt här du får ju inte lov att tvätta penslar rakt ner i ett vanligt avlopp vilket är jättebra och minskar mikroplaster i våra hav. så så sett har det blivit mycket bättre, säger Fredrik.

Fredriks tips till andra är att folk skall följa de nyaste råd och rön som finns inom byggbranschen och att man verkligen ser till att följa byggreglerna och normerna som är. Han tycker även att de som anlitar byggare anlitar svensk byggkraft då det är skiljer sig mycket på kvalitet och miljötänk inom det olika länderna och en förutsättning är att dem kan språket då det minska vissa problem och normerna skiljer sig mellan länderna.

- Jag skulle inte säga att arbetsmiljön skiljer sig så mycket mellan bygg och måleri då de oftast måste dela arbetstid. de två största skillnaderna är väl dem två olika typerna av arbetsmiljö är byggarna har oftast buller som den största problems källaren medans målarn har slipdamm.

Är det verkligen jämställt inom branschen?

- Jag skulle säga att både bygg och måleri är lika mansdominerad egentligen men det börjar komma in fler kvinnor i branschen. Det är väldigt positivt att det blandar sig för jargongen blir väldigt annorlunda på arbetsplatserna då. Tyvärr är det många kvinnor som hoppar av på grund av olika anledningar den största anledningen är nog när det är dags att bilda familj och skaffa barn och det pågrund av att det är så pass fysiskt och krävande arbete, säger Fredrik.

För att få in mer kvinnor i arbetet skall bör man fortsätta med arbetet som fackföreningarna har startat och ändra jargongerna och få en större acceptans på arbetsplatserna, menar Fredrik. Både Byn och Myn, alltså bygg- och måleribranchens fackföreningar, har gjort ett stort arbete men det är fortfarande en lång väg kvar.

Slutligen, vad tror du om framtiden för måleribranschen? Mycket ersätts ju idag med teknik och robotar.

Vårt arbete kommer aldrig kunna ersättas med robotar utan den dagen dem gör det så har vi ett problem med samhället då robotarna måste kunna tänka själv med problemlösningar då kommer vi ha ett helt annat problem en arbetslöshet, tror Fredrik, numera lärare på Praktiska gymnasiet i Göteborg, tidigare målare och byggare.

Kunskap är nyckeln till hållbarhet på alla sätt. Med denna kunskap kan man bygga ett samhälle - ett hållbart samhälle. Vart får man kunskap ifrån? Idag ska vi få svar på alla dessa frågor, då vi besöker den plats som varit källan för kunskap genom historiens alla tider.

Det märks snabbt att stället besitter en unik känsla så fort man stiger in. Dörrarna stänger igen bakom en. Kylan låses ute, och värmen är ensam kvar för att hålla omen. Innan jag hinner lägga märke till det är jag inne i ett stort rum, böcker och historier av flera liv, världar, i varje vrå. Den här unika känslan är, underlig, svår att beskriva. Här växer människor i alla åldrar att skärpa sig, släpps ut till världen och blir figurer i att skapa en hållbar miljö.

Bort till höger sitter det en kvinna. Hon har en brun kofta som ser något för stor ut, brunt hår i en liten fläta, och ett brett leende i ansiktet. Kvinnan är bibliotekarien. Hon sitter på en stol och gestikulerar välkomnande åt mig att sätta mig på stolen mittemot.

-Varje sekund jag inte läste var varje sekund jag tog en paus från det jag verkligen ville göra, säger Linnea, 37 år.

Linnea bor med sin fästman och deras katt Simba. Hon har velat vara en bibliotekarie redan som barn. Efter många års studier gick hennes önskan i uppfyllelse och hon har nu varit bibliotekarie i nästan tolv år.

Linnea älskar sitt jobb, och det syns. Hon tar sig smidigt genom biblioteket, och gör alltid sitt ytterst för att få besökarna att lämna biblioteket med ett leende på läpparna. Det bästa med Linneas jobb är alla människor hon får träffa. Folk tror ofta att bibliotekarier hatar sitt jobb, men så är det inte.

- Många av oss är glada människor som älskar vårt jobb!” påstår Linnea

Linnea hade alltid sett upp till bibliotekarierna i hennes bibliotek. Hon såg dem som förebilder. Hon tyckte också hemskt mycket om att läsa och redan som barn läste hon flera böcker i månaden. Med bibliotekarier som förebilder och en besatthet av läsning, var det ganska tydligt för Linnea hur hennes liv skulle se ut i framtiden.

“Social hållbarhet för mig, är ett sätt att göra samhället mer hållbart genom att göra det mer rättvist, och ge folket möjligheter att utveckla samhället.”

Enligt Linnea finns det många olika sätt att bidra till social hållbarhet och biblioteket är en av dem.

- Social hållbarhet för mig, är ett sätt att göra samhället mer hållbart genom att göra det mer rättvist, och ge folket möjligheter att utveckla samhället, tycker Linnea.

Biblioteken bidrar till kunskap. Ekvationen är enkel: ju mer du läser, desto mer påläst blir du. Om allt fler läste skulle vi ha ett samhälle fyllt av människor med god kunskap. Biblioteken kan även bidra genom att skapa gemenskap i små områden bland både barn och vuxna.

Utmaningar för biblioteken

Tyvärr har flera bibliotek behövt stänga ner under pandemin, och denna gemenskap som leder till den sociala hållbarheten, som är avgörande för små samhällets bästa, vittrar.

– Man måste dock prioritera folkets hälsa och hoppas på att pandemin når sitt slut, tycker Linnea.

Biblioteket har sina brister, och just nu finns det en aktiv debatt om biblioteksavgifter gör nytta, eller skadar. Det finns och en fråga om hur avgifter påverkar hållbarheten i de små samhällen och hur avgifter skrämmer iväg folk i lägre klasser. Linnea uttrycker att det finns både för- och nackdelar med biblioteksavgifterna. Hon känner att pengar inte borde spela så stor roll i biblioteket.

- Fast avgifterna borde hållas kvar, men kanske endast för vuxna, säger hon fundersamt.

Som vi hade nämnt tidigare, är det många bibliotek som varit tvungna att stänga ner under pandemin, vissa har tydligen öppnat upp igen. Å andra sidan finns det bibliotek som hotats att stänga ner, för alltid. Detta kan vara skadligt för den sociala hållbarheten och samhället som byggs i mindre områden.

- Det är väldigt tråkigt att folket ska behöva kämpa för tjänster som bibliotek, Jag ser inte varför kommunen inte kan låta biblioteken stå öppna, medger Linnea.

Det har funnits många perioder då folk inte trodde på Linnea och uppmuntrade henne till att rikta in sig på en annan karriär. Linnea är glad att hon inte lät andra komma i vägen för hennes mål och uppmuntrar alla som har en dröm - bibliotekarie, läkare eller astronaut - att göra samma sak: Ge inte upp!

(Linnea heter egentligen något annat, och har valt att dölja sin identitet för anonymitet.)

Jag har intervjuat Peter Jarnestål som jobbar på Volvo och har jobbat där i sammanlagt 17 år. Peter berättar hur han och andra Volvoarbetare tar hand om miljön på och utanför jobbet på olika sätt.

Jag träffar Peter på ett fint och mysigt café som heter Café Husaren som ligger inne i Göteborg. Jag beställer in fyra bullar och två Coca Color till mig och Peter. Peter jobbar som testförare på Volvo och har gjort det de senaste tio åren. Peter är 48 år gammal och född i Vallda, har en fru och tre barn. Peter har en väldig kärlek till golf och har spelat sedan han var sju år gammal. Peter gick på kockskola efter gymnasiet och är utbildad kock och golvläggare. Han berättar att han började jobba som kock i tolv år, började sedan med att jobba på Volvo i sju år men tog en paus och jobbade som golvläggare i två år och nu är han tillbaka på Volvo igen.

- På Volvo jobbar vi för att elektrifiera alla bilar innan 2030 för att hjälpa miljön vilket leder till att det inte kommer vara några utsläpp som är dåligt för miljön, förklarar Peter.

Peters jobb har bestämt sig att de ska sluta göra bilar som släpper ut avgaser och istället bara ha elbilar inom kort i framtiden för att påverka miljön så lite som möjligt men Peter tycker att elbilar är ungefär lika dåligt för miljön för när man skapar t.ex ett batteri till en elbil måste man bryta kobolt och så går det inte att göra sig av med batteriet så det grävs ner.

Elbilar är dock väldigt tysta och kan minska bullernivån och är mycket billigare att köra med tanke på att man inte behöver tanka utan man laddar bilen hemma eller vid en speciell laddningsplats. Det finns även nackdelar med elbilar. Om du inte laddar en elbil med förnybar el så hjälper det inte miljön så mycket alls. Räckvidden är begränsad. Elbilar idag har en räckvidd på mellan 15-55 mil men det ska utvecklas elbils batterier som har mycket mer potential i framtiden. Elbilar är heller inte några billiga bilar just nu och det är därför folk köper bensin och dieseldrivna bilar för att de är billigare.

Peter berättar att han byter från halogenlampor till led lampor för att de drar mindre elektricitet men för att spara ännu mer så stänger familjen av allt som drar el i huset när de inte används.

- Vi källsorterar vårt skräp i fikarummet och i verkstaden har vi olika soptunnor för olika material men jag har även sagt till min familj att göra likadant hemma så nu källsorterar jag på jobbet och hemma för att hjälpa miljön så mycket som möjligt, säger han.

Jag har intervjuat Peter Jarnestål som jobbar på Volvo och vi har pratat lite om hur hans jobb har en påverkan på miljön. Vi har även pratat om källsortering och elbilar och vad Peter tycker om det. Peter har även förklarat hur han sparar el hemma och vad han kan göra för att minska slöseriet av el. Volvo har en slogan som lyder så här: Volvo For Life. Det är nära relaterat till företagets arv. Den sammanfattar kärnan i Volvos varumärke och fångar kärnan i deras uppdrag.

Att skapa bilar som går på el är en del av den sloganen för om jorden ska klara sig så måste man göra något åt det. Ett av sätten är att minska utsläppen av fossila bränslen och farliga avgaser och det är det som händer om man börjar använda mer elbilar. For Life betyder för livet och det är allt man behöver säga i en slogan för att folk ska förstå.

Eva är 51 och är utbildad trädgårdsmästare. Hon har också startat ett eget företag. Där kommer hon att odla ekologiska grönsaker och sedan sälja. Företaget är nästan helt hållbart och fokuserar mycket på miljön.

Jag öppnar grinden till trädgården, en liten hund kommer direkt fram till mig och vill bli upplyft. Eva tittar upp från sin odling och skrattar till. Vi fortsätter in i trädgården och sätter oss vid ett bord mitt i trädgården.

Eva Astrén är 51 år och nyutbildad trädgårdsmästare. Hon har precis startat ett eget företag. Eva har alltid haft ett stort intresse för blommor och växter. När hon kände att det började ta över hennes liv började hon utbildningen som trädgårdsmästare. Nu jobbar Eva med att fullfölja sina idéer och tankar. Eva tycker att det är både roligt, gott och näringsrikt med ekologiska grönsaker. miljön tjänar på att det är närproducerat.

-Kanske inte billigare, men väl värt pengarna, skrattar hon.

Företaget heter passande nog “Glada pudelns trädgård” och hela företaget bygger på hållbarhet. Företaget ska arbeta med att odla ekologiska grönsaker som hon kan sälja på exempel REKO-ringar eller med prenmunerationskassar. Hon ska bara använda KRAV-märkta produkter till frön , jord, gödsel, etc, hon kommer inte att använda bekämpningsmedel eller andra kemikalier.

-Vi använder också ekologiska frön och inte genmodifierade frön, utan alla fröer som används ska man kunna ta frön till nya plantor från, vilket man inte kan på genmanipulerade frön för att de är sterila eller oanvändbara.

Varorna kommer vara paketerade i majsplast och Eva kommer att cykla för att minska koldioxid utsläppen. Det kan dock hända att hon kommer behöva använda bilen ibland om hon ska hämta gödsel som hon inte kan ta på cykeln. I nuläget åker hon och hämtar gödsel vid ett stall.

Man kan tänka att odling är helt koldioxidfri, men så är inte fallet. Eva berättar för mig att när man till exempel rör runt i jorden för att man vill att få ner syre till rötter och mikrober, så rör man upp kol till atmosfären.

-Dock kommer grönsakerna binda kolet igen, det blir som ett kretslopp, förklarar Eva

Eva har länge tänkt på om det finns ytterligare saker som hon skulle kunna göra för att få företaget ännu mer hållbart. Hon säger att om man flyttar odlingen till en bondgård där man bor så kunde man använda sitt eget gödsel, men Eva tycker då att det blir “en annan grej”. Eva är öppen för nya förslag och om det skulle komma nya metoder eller material som skulle vara miljövänligare skulle hon självklart kunna tänka sig att byta. Hon kan också vara med att ta fram nya produkter. Eva tycker dock att det är mer en ekonomisk fråga, eftersom att nya produkter oftast är dyrare, men om företagets ekonomi skulle gå bra skulle hon självklart kunna byta och hjälpa till att framställa produkter som skulle kunna vara bättre för miljön.

Eva reste sig upp och visade mig runt i trädgården. Vi tog några bilder innan hon gick tillbaka till sin odling och fortsatte, jag klappade den lilla hunden på huvudet och gick sedan ut genom grinden.