Hur påverkar propaganda den enskilde och samhället?

I Nationalencyklopedin, 2020 skriver de att allt fler människor tar del av nyheter via internet, sociala medier. Men de traditionella nyhetskanalerna som tv, radio och papperstidningar minskar i betydelse. Det ställer högre krav att tänka på vad som är sant och falskt. Vi kan känna oss väldigt träffade ifall någon falsk nyhet riktar sig mot en målgrupp vi tillhör. Det kan tex rikta sig mot tjejer, tonåringar eller hundägare.

Vi möter propaganda överallt i samhället i affischer, målningar, foton, internet, tidningar, radio, TV och genom möten med andra människor. Man kommer helt enkelt inte undan det. 

Propaganda i nutiden?

I en artikel från GP kultur (2016) kan man läsa att propagandan i världen är väldigt stor. Med tanke på populister, Youtube-klipp från IS samt vår tids alla konspirationsteorier. Missnöjespartier kunde få saker att vara mer aktuella än att lära sig förstå och genomskåda propaganda. Litteraturvetaren och frilansjournalisten Jimmy Vulovic som har gett sig på ett angeläget ämne i boken ”Propagandans berättarteknik” skriver om ämnet Göteborgs Posten. Jimmy är även för försiktig i sina kommentarer.

Propaganda behöver inte vara sann.

På hemsidan Propaganda.Bureau kan man läsa att i dagens samhälle möts vi av propaganda från flera olika håll, vilket leder till att det är viktigt att vara kritisk till allt man möter, allt vi möter är inte sant. Mycket man läser kan låta som seriös artikel, men den kan lika gärna vara en privatperson som har skrivit artikel.

Men skribenten i artikeln antyder att, även fast det förekommer väldigt mycket falsk information så skall man inte vara rädd för att ta del av information som sprids på internet. Om man är noga med att kontrollera de texter man läser kommer kommer man att hitta mycket nya intressanta saker, men även information som kan ge dig mer kunskap.