För få i publiken sätter spelarna i skiten!

Publicerad 2020-11-30 12:21

Snart ett år utan publik, så har sportklubbarna runt om i Sverige haft det. Informationen om att publikgränsen inte kommer att höjas får både spelare och intresserade att bli rasande.

Folkhälsomyndigheten gick för ett tag sedan ut med att förslaget om att höja gränsen av publikmängden vid sportevenemang, från 50 personer till 500 personer, sköts upp. Nu har informationen om att höja gränsen nekats. Detta har fått många inom sportkulturen att visa sin missnöjdhet! Många kommentarer har handlat om att butiker och restauranger kan vara proppfulla till bredden med personer medans en utomhusarena som normalt sätt tar in över 10 000 personer inte får ta in mer än 50 supportrar. Till exempel sa Djurgården IF:s Niklas Svedberg: "Tyvärr så kom det ett horribelt beslut idag från regeringen som saknar logik, jag menar varenda krog nere på Stureplan och Ullared, tunnelbanan dom är fullsmetade men vi kan inte ens ha 500 pers här, Tele2 arena, you name it, det är löjligt" i en intervju med c-more.

Många sportintresserade personer har ett och annat att säga till om angående regeringens beslut, jag fick tillfälle att intervjua en trogen fotbollssupporter och detta var vad hen hade att säga angående beslutet:

"Det är såklart väldigt tråkigt eftersom att man hade längtat efter till att få gå på matcher igen men samtidigt så känns det som att beslutet är nödvändigt med tanke på smittspridningen som pågår i Samhället idag".

-Vad är din synpunkt på att ställen som Ullared är fullt med folk medan man inte får ta in mer än 50 supportrar på en stor arena?

"Jag tycker att beslutet är orättvist eftersom att man har mycket bättre möjligheter till att hålla avstånd på en stor arena gentemot i ett köpcentrum. Dessutom så är många arenor utomhus där smittan har svårare att sprida sig, detta gäller inte i ett köpcentrum".

I publikens ögon kanske den framtid som väntar ser tråkig och orättvis ut men det är inte bara för supportrarna som denna tid tar lite extra hårt, personerna som utför sporten lämnas också med orättvisor. Spelare i klubbar runt om i vårat avlånga land får även de dras med att spela utan publikens stöd, detta skapar en tydlig förändring inom klubbarna. Det märks vilka klubbar som gör framsteg trots dem rådande omständigheterna men det märks extra tydligt hos de klubbar som inte klarar av det, både ekonomiskt och fysiskt. Klubbarna går dåligt och de har ingen ekonomi för att rädda upp situationen. Lagen hamnar liksom i en ond cirkel, utan publik blir spelet sämre, nivån sänks och laget går dåligt, lagets ekonomi försämras, spelet blir ännu sämre tack vare den bristande ekonomin, vips så är cirkeln igång.

Är risken större att bli smittad när man kollar och supportar sitt favoritlag än när man är och storhandlar i ett shoppingcentrum? Kommer gränsen att höjas? Många har frågor men få vet svaren... 

Källor: (1) Niklas Svedberg, (2) Folkhälsomyndigheten
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf
Research

Är smärta en jämförbar upplevelse?

Vad gör ondast, att bli sparkad mellan benen eller att genomgå en förlossning?

Publicerad 2020-11-08 19:15

En av frågorna som unga diskuterar nu är ifall det gör ondast att föda barn för en kvinna eller bli sparkad mellan benen som man. Vad gör egentligen ondast? Kanske är svaret uppenbart? För att få svaret på den här frågan har vi valt att intervjua några experter.

 

Alla har upplevt någon typ av smärta i livet. Man kanske har ramlat och skrapat knät, haft huvudvärk eller kanske till och med brutit något. Men vad är smärta egentligen? En av de personer som vi pratat med är Christian Simonsberg, smärtläkare och specialist i smärtlindring. En av frågorna vi ställde till honom var vad smärta är. Vi fick då svaret att smärta är en upplevelse som alla kan uppleva olika. Han berättade även för oss hur smärta fungerar.

- Det är först i hjärnan vi upplever smärta. Om man säger att man ska operera ett finger så kommer smärtsignalerna från fingret och så går de in via nerver upp i ryggmärgen och sedan till hjärnan. Det är först när den signalen går upp i hjärnan som man tänker “aj”.

Christian Simonsberg

För starkare smärtor går det att använda bedövning så att det inte gör lika ont. Christian berättar för oss att detta går ut på att hindra smärtsignalerna från att nå hjärnan. Det finns såklart olika typer av smärtlindring. Fysisk och psykisk. En vanlig smärtlindring så som en huvudvärkstablett fungerar genom att det stoppar nerverna från att sända ut smärtsignalerna till hjärnan.

 

Vårt mål med denna artikel var att få en professionell synpunkt på vad som gör ondast; att bli sparkad mellan benen eller genomgå en förlossning. Både Christian Simonsberg och Linda Vixner sa att smärta är en subjektiv upplevelse som inte går att mäta objektivt.

- Det är svårt att jämföra smärta mellan två olika individer, säger Christian.

När du genomgår en förlossning så förbereds du inför smärtan. Man kan även jobba med hjärnan, närvaro och medvetenhet för att ändra inställningen till smärtupplevelsen.

Linda Vixner

- Jag tror att information över huvud taget är väldigt viktigt för att hantera smärta. säger Christian.

Att bli sparkad mellan benen kommer som en chock, så det är svårt att förbereda sig. Linda Vixner, universitetslektor på Högskolan i Dalarna berättar om jämförelser av olika smärtor.

- Smärta är en upplevelse precis som glädje, det kan man inte mäta med en kamera eller något annat typ mätinstrument.

 

Linda gjorde för ett antal år sedan en forskning som handlade om ifall akupunktur kunde minska smärta vid förlossning. De lottade då ut 300 gravida kvinnor. Sedan delade de in dessa kvinnor i tre olika grupper. En av grupperna fick önskad smärtlindring, en annan grupp fick önskad smärtlindring plus manuell akupunktur och den tredje och sista gruppen fick önskad smärtlindring plus akupunktur med elektrisk stimulering. För att jämföra smärtorna så använde de sig av något som kallas för VAS-skalan. Linda Vixner förklarar för oss hur det fungerade.

Martina Sterner

- De fick skatta på ett 10 cm långt streck där längst till vänster var ingen smärta alls och längst till höger är värsta tänkbara smärta. De fick rita med ett streck där emellan var det kändes.

 

Det finns många olika typer av bedövning vid en förlossning, Jenny Lysell Bengtsson som är legitimerad barnmorska och jobbar på auroramottagningen hade mycket kunskap inom det här ämnet. Hon beskrev det som att de första värkarna man känner när man kommer in till förlossningen kan liknas med mensvärk. De flesta brukar endast ta en huvudvärkstablett. Något annat som kan dämpa smärtan under en förlossning är att ta ett bad. Andra exempel på bedövning vid förlossning är elektrisk stimulering, lustgas eller ryggbedövning.

 

Avslutningssvis så är det omöjligt att veta säkert vad som gör ondast mellan att föda barn eller att bli sparkad mellan benen. Trots att sparken kanske kommer som en chock så gör det troligen ondare att genomgå en förlossning oavsett bedövning då det bland annat pågår under en längre tid. En spark brukar oftast liknas vid en värk i början av förlossningen.

- Skillnaden är att man får något för besväret när man föder barn, säger Jenny Lysell Bengtsson.

Källor: (1) Jenny Lysell Bengtsson, (2) Christian Simonsberg, (3) Linda Vixner
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf
Research

Havet - Hela världens soptipp

Havet - Hela världens soptipp

Publicerad 2020-11-05 14:15

150 miljoner ton. Så mycket plast flyter det omkring i havet idag, men den siffran bara stiger och stiger för varje år och om ingenting görs för att stoppa detta kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i havet.

150 miljoner ton. Så mycket plast flyter det omkring i havet idag, men den siffran bara stiger och stiger för varje år och om ingenting görs för att stoppa detta kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i havet.

Källor: (1) Naturskyddsföreningen, (2) Håll Sverige rent
Skribent
Fotograf

Italienska tonåringar drivs till vansinne

Coronapandemin ur en italienares perspektiv

Publicerad 2020-05-19 11:26

Just nu hör man mycket om Corona och hur situationen ser ut för oss i Sverige. Vi själva vet hur vi känner om situationen här i Sverige men hur går tankarna och känslorna hos någon som lever i ett av världens mest Coronadrabbade länder, nämligen Italien. Hur är levnadssättet i Italien? Vad får man göra i Italien? Hur mår man psykiskt efter karantän i veckor och utan ett socialt liv? Detta är frågor som jag kommer söka svar på under min intervju med en italienare som just nu har en levnadsyta på 110 kvadratmeter.

Vi i Sverige och hela världen lever just nu i en pandemi. Detta är en annorlunda situation och vi alla märker av detta Coronavirus. I Sverige är Corona nästan det enda vi hör om på nyheterna men många lever i stort sett på som vanligt bortsett från att vi är mer försiktiga och noggranna med hygien och att hålla avstånd. Såklart finns det även människor som valt att sätta sig i karantän utav olika anledningar, framförallt de över 70 år och människor i riskgrupp. I Italien har man valt andra åtgärder och invånarna i Italien är mycket mer begränsade än oss i Sverige. Situationen i Italien är annorlunda. Antalet bekräftat smittade av Corona i Italien är i dagsläget ca 8 gånger fler än i Sverige. Hur mår man efter karantän i flera veckor? Hur är levnadssättet i Italien? Jag har en hel del frågor och tog därför tillfället i akt att försöka få svar på mina frågor när jag hade kontakt med min italienska vän.

Jag är ensam hemma och det är tyst i lägenheten. Jag ringer ett skypesamtal till min vän som jag i denna text väljer att kalla Amanda. Jag är lite spänd men samtidigt nyfiken och förväntansfull. Amanda svarar och hos henne är det långt ifrån tyst, hennes mamma lagar mat och hennes syster tittar på tv. Jag inleder samtalet med mina frågor.

Hur började processen hos er i Italien och hur snabbt gick det?

- I Italien gick allt väldigt snabbt och antalet smittade ökade drastiskt. Den 4 mars stängdes alla skolor i hela Italien, den 6 mars satt 16 miljoner invånare i provinser i norra Italien i karantän och den 9 mars sattes hela landets 60 miljoner invånare i karantän. Min skola stängde tidigare, den stängdes redan i slutet av februari. 

Hur går det med Onlineskolan nu när ni haft det såpass länge? Känner du att man hamnar efter eller att det är svårt att hänga med?

- Vi har haft Onlineskola sedan den 22 februari vilket är lite tidigare än en del andra skolor i Italien. Jag tycker att det fungerar bra, men det är jobbigt att sitta framför en dator 5 timmar i sträck och jag saknar mina vänner. Men vi ligger i fas med skolarbetet och detta ska inte drabba vår framtid.

"Vi drivs till vansinne"

Jag frågar Amanda om hur man psykiskt mår av att sitta länge i karantän: 

- Dom som vi har pratat med mår alla bra. Vi har bekanta som avlidit i Corona men ingen nära bekant. Dock håller framför allt yngre och tonåringar på att bli tokiga, efter ingen social kontakt och av att sitta framför en skärm 5 timmar sträck varje dag. Vi drivs till vansinne. Ingen tycker väl att detta är roligt och vi alla vill bara att detta ska gå över. Man lär sig uppskatta de mindre sakerna som att gå till skolan eller bara att kunna gå på en promenad. Nu skulle jag mycket gärna vilja gå till skolan även om det innefattar att gå upp tidiga mornar, sådant som man tidigare klagade över.

Efter dessa 3 frågor och svaren får jag en känsla av att det kanske inte är så annorlunda från hur vi har det här i Sverige. Även om jag går i skolan och inte behöver sitta framför en skärm 5 timmar i sträck har jag bekanta i Sverige som också har online skola. De som har online skola i Sverige behöver även de sitta framför en dator i ca 5 timmar. Jag valde därför att gå in på mer frågor angående hur man lever och hur levnadssättet ser ut. Jag väljer därför en ganska enkel fråga som några av oss redan vet svaret på.

Hur är levnadssättet i Italien och hur får man tillgång till frisk luft?

- Man får inte göra någonting förutom att handla och gå ut med hunden men i sådana fall max 200 meter ifrån sitt hus. Om man ska handla får endast en från varje hushåll gå ut och det är då obligatoriskt att bära handskar och munskydd. En del tror att det är brist på mat men det är det inte, iallafall inte där vi bor. Om man vill ha frisk luft får man endast gå ut i sin egen trädgård eller balkong om man har, sedan kan man även gå ut med sin hund och då får man frisk luft. Det finns människor här som “hyr” hundar av hundägare bara för att de ska kunna gå ut.

Efter denna frågan förstår man verkligen hur allvarligt det måste vara om man endast får gå ut för att handla, om man har en hund eller om man har en balkong/ trädgård. Man förstår även hur desperat man blir efter frisk luft och en promenad, en sådan enkel sak som alltid varit självklar innan. Jag är lite nervös för att ställa den sista frågan då det kan vara känsligt men jag väljer att ställa den snabbt då hon måste gå och äta middag. Jag vill gärna ha svar på frågan då jag inte kunnat läsa något om detta på sociala medier eller nyhetssajter och jag vet att hon kan svara på frågan för hon har upplevt pandemin i både Sverige och Italien.

"Det inte går att jämföra länderna, huvudsaken är att man skyddar sina medmänniskor"

Jag ställer sedan frågan jag var nervös över nämligen om hon föredrar sättet man hanterar det i Sverige eller i Italien?

Sättet man hanterar det i Sverige fungerar där men det skulle det inte gjort i här Italien. Det fungerar inte här då vi är tätt bebodda och många lever i generationsboenden. Det finns många familjer där farföräldrar bor hemma hos sina barns familjer. Om vi skulle fått gå ut hur som helst hade vi kunnat dra hem smittan till alla våra äldre. Många äldre hade antagligen inte klarat av Coronaviruset. I Sverige är det inte lika vanligt med generationsboende så det kanske fungerar bättre där, men ingen vet vilken strategi som fungerar bäst. Jag måste också säga att det inte går att jämföra länderna, huvudsaken är att man skyddar sina medmänniskor, så att så få som möjligt blir sjuka och dör. På vilket sätt man gör det spelar ingen roll.

Efter denna lärorika Intervju var Amanda tvungen att lägga på då hon skulle äta laxen hennes mamma lagat till under tiden vi pratat. Vi säger hejdå och jag stänger ner skärmen och plockar undan mina grejer. 

Källor: (1) Wikipedia
Bildtexter till Reportagebilder: (1) , (2)
Skribent
Research

Tacksamhet och tystnad

Tacksamhet och tystnad

Publicerad 2020-05-16 18:09

En dokumentärfilm som problematiserar transrasial adoption.

En dokumentärfilm som problematiserar transrasial adoption.

Video

Skottzon

Skottzon

Publicerad 2020-05-15 12:03

Ett splittrat samhälle. Två fiender. Ukraina är präglat av ett krig som sker i det tysta.

Ett splittrat samhälle. Två fiender. Ukraina är präglat av ett krig som sker i det tysta.

Källor: (1) Jesper Lindau, (2) Jakob Hedenskog
Ljud

Världens alla hörn

Världens alla hörn

Publicerad 2020-05-15 12:02

Detta är Världens alla hörn, med programledare Linda Nilsson. Med gäster och kollegor går hon igenom vad som händer i världen, det pratas om krig, demonstrationer, internationella relationer och demokrati.

Detta är Världens alla hörn, med programledare Linda Nilsson. Med gäster och kollegor går hon igenom vad som händer i världen, det pratas om krig, demonstrationer, internationella relationer och demokrati.

Källor: (1) Jesper Lindau, (2) Lesia Lutsan, (3) Brännpunkt Ukraina, (4) Sten Sjöström om det glömda kriget i östra Ukraina, (5) Globalis.se, (6) Kungl Krigsvetenskapsakademien, (7) Landguiden, (8) Svenska Dagbladet, (9) Europeiska rådet
Ljud

Dramat Om Halvön

Dramat Om Halvön

Publicerad 2020-05-15 12:02

I detta avsnittet kommer vi prata om konflikten i Ukraina, ett land i kläm, i ständig dragkamp mellan öst och väst. Ett land som varit sovjetiskt och som nu vill bli EU-medlem, ett land som inte kan få ro.

I detta avsnittet kommer vi prata om konflikten i Ukraina, ett land i kläm, i ständig dragkamp mellan öst och väst. Ett land som varit sovjetiskt och som nu vill bli EU-medlem, ett land som inte kan få ro.

Källor: (1) Veronika Green, (2) Bogdan Shmuliar, (3) Magda Gad
Ljud

Krigspodden

Krigspodden

Publicerad 2020-05-15 12:01

Krigspodden, en podd om krig, strider och misär. Vi berättar om historiens hårdaste slag mot mänskligheten.

Krigspodden, en podd om krig, strider och misär. Vi berättar om historiens hårdaste slag mot mänskligheten.

Källor: (1) Jesper Lindau, (2) Kristine Martinson, (3) Alma Kellgren, (4) Max Berlin
Ljud

Konfliktpodden

Konfliktpodden

Publicerad 2020-05-15 12:00

Vill du veta mer om dagens konflikter? Då ska du lyssna på vår podcast där du i dagens avsnitt lär dig mer om Ukrainakonflikten.

Vill du veta mer om dagens konflikter? Då ska du lyssna på vår podcast där du i dagens avsnitt lär dig mer om Ukrainakonflikten.

Källor: (1) Mats Holm
Ljud

Elevartikel

19 jun
Elevartikel
11 jun
Elevartikel
10 jun
Elevartikel
05 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
03 jun
Elevartikel
27 maj
Elevartikel
16 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel

 

Redaktionen

15 maj
Professional
23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional