Att arbete inom förskolan kan verkar vara ett enkelt jobb, men sjukskrivningarna tyder på något annat. Stressen, ljudvolymen och brist på resurser sätter också käppar i hjulet. Jobbet inom förskolan utvecklas samtidigt som pedagoger nu till skillnad mot tidigare har större ansvar via läroplanen. Hur orkar man med dagen, hur påverkar miljön och hur tar man hand om sig själv under tiden?

I förskolans pedagogiska värld hittar vi 2 liknande pedagogiska yrken, barnskötare och förskollärare. På Skolverkets hemsida kan man i artikeln “Undervisning i förskolan” (27/3-23) läsa om förskolans uppdrag att utbilda barnen. ”Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning och syftar till utveckling och lärande hos barnen” (Lpfö 18). Vidare förklarar de att förskolläraren har huvudansvaret för att läroplanen ska följas, både personligen men också se till att arbetslaget följer den.

Jag har träffat en förskollärare som arbetar i Västerbottens län, vi kallar henne Jennie. Hon arbetar som ensam förskollärare på en avdelning. Jennie anser att den största skillnaden mellan barnskötaryrket och förskollärare är just arbetet med läroplanen. Faktumet att hon är den som har ansvar för att kollegorna följer läroplanen kan vara utmanande och ibland leda till onödiga konflikter då personalen har olika syn på uppdraget. Kanske skulle dessa konflikter kunna minska med fler förskollärare per avdelning, men bristen på förskollärare är problematisk i hela landet. I texten “Prognos över behovet av lärare och förskollärare" (Skolverket, 7/4-22) menar Skolverket att det kommer behövas cirka 153 000 nyexaminerade lärare och förskollärare fram till 2035.

På grund av bristen på personal menar Jennie att sjukskrivningar och vab skapar ångestkänslor och hon själv känner att hon lämnar arbetslaget och barngruppen “i sticket”. Bristen på vikarier skapar oro hos barnen när nya ansikten ofta dyker upp och de i sin tur skapar en osäkerhet hos barnen och ställer större ansvar på pedagogerna som är på plats. Dessa situationer sätter också arbetslaget på prov, det är otroligt viktigt att kunna arbeta tillsammans och känna tillit till sina medarbetare. Jennie förklarade att hon i vissa arbetslag känt att det fungerat svajigt, medarbetare som inte alltid gör det de ska vilket ger resterande pedagoger en större belastning, det i sin tur är en stor risk att leda till sjukskrivning.

Men för att motarbeta sjukskrivningar gäller det att personalen bibehåller en god hälsa på och utanför jobbet. Kost, ergonomi och sömn är tre viktiga aspekter när det kommer till ett bra välmående. I min intervju frågade jag förskolläraren hur hon ser på kosten, hon hävdar att lunchen vissa gånger blir stressig eftersom den handlar om barnen och att man själv vissa gånger behöver kasta i sig maten. Däremot trycker hon på att många nog glömmer att man även som pedagog i förskolan kan ta med sig egna matlådor om man vill äta något speciellt. Under de pedagogiska luncherna är borden och stolarna anpassade för barnen, för en vuxen människa passar det inte att sitta på en låg stol med ett lågt bord. 

- Dessa låga stolar skapar problem, speciellt för långa personer och äldre, dessa låga stolar är en bidragande orsak till sjukskrivningar, menar Jennie.

I artikeln “Sömn är viktigt för hälsan” (1177, 3/4-23) skriver redaktör Emma Holmér om hur sömnen påverkar kroppen. “När du sover får kroppen och hjärnan återhämta sig och bearbeta intryck.” skriver Holmér. Jennie berättade om sina tankar kring sömn. Hon tryckte på att sömn var jätteviktigt eftersom det är då man bearbetar dagen. Däremot berättade Jennie om stressen som kan uppstå när man inte hinner bearbeta det som hänt på jobbet under arbetsdagen.

- Att man ofta tar med sig jobbet hem och tankarna om vad som gått mindre bra under dagen cirkulerar just när man försöker sova, säger Jennie.

En anledning till att inte kunna sova är stress, i förskolan upplever man ofta stress på grund av ljudnivån och det höga tempot. I artikeln "Sömnsvårigheter" skriven av Johanna Brydolf (1177, 10/11-21) skrivs det om just stress och sömn, “Vid stress ställer hela nervsystemet in sig på vakenhet, och du får svårt att varva ner och somna” skriver redaktören. Sömnen är, som tidigare nämnt, otroligt viktigt. Förskolläraren Jennie ger följande 3 tips till dig som arbetar i förskolan och som vill minska din stress.

- Hitta ett sätt att koppla bort, ta inte allt för seriöst och tänk på att du som pedagog är där för barnens skull.

Men oavsett detta så lyfter Jennie att hon älskar sitt arbete, barnen och glädjen gör att dessa problem känns lite lättare, men det måste få ett stopp. Till andra förskollärare vill hon lyfta att tänka utanför boxen, tänka annorlunda och att det inte finns något rätt eller fel.

Slutligen frågade jag Jennie om vad hon trodde skulle kunna stoppa alla dessa sjukskrivningar. Hon menade att kost, sömn och minskade stressnivåer är viktigt att tänka på men även att förskolan borde få mer resurser. Det är dags för politikerna att öppna ögonen, förstå att denna stressnivå inte fungerar i längden, att den dåliga ergonomin skapar problem och att det behövs mer personal. Förskolan behöver mer pengar och resurser för att minska dessa problem, alla har rätt till ett gott välmående, även pedagoger i förskolan.

Barnskötare arbetar med barn inom förskolan eller andra pedagogiska verksamheter. En av barnskötarens stora uppgift är att delta i lekar och aktiviteter, men samtidigt utveckla den pedagogiska verksamheten tillsammans med förskollärarna. Genom att vara närvarande och lyhörd skapar barnskötaren och förskolläraren en meningsfull och givande vardag för barnen, samtidigt som de arbetar med föräldrar. Därför kommer du i denna text få lära dig hur en pedagog tycker och tänker om vissa arbetsmoral inom förskoleyrket.

Barnomsorgen idag har en mer pedagogisk tanke än vad den hade förr. 1998 så kom den allra första läroplanen, detta gjorde att förskolan fick specifika mål och riktlinjer för verksamheten. Men hur är det egentligen att arbeta inom barnomsorgen? Vi har intervjuat Irene Johansson, förskollärare som älskar sitt arbete. Hon anser att arbetet innehåller flera utmaningar men också att det finns en tydlig skillnad mellan en förskollärare och barnskötares uppdrag.

- Förskolläraren har en högskoleexamen och är den som har det pedagogiska ansvaret på en förskoleavdelning. De ser till att verksamheten bedrivs enligt Lpfö-18. Barnskötare har en gymnasial utbildning.

Oavsett utbildning är det viktigaste enligt Irene vilken människosyn man har, att man ser barnen, observerar vad som händer och lyssnar på dem. Då kan du stödja och utveckla barnen vidare i deras utveckling, fortsätter Irene.

På hemsidan it-pedagogen.se “Förskolan står inför stora utmaningar - enligt forskning” (4 mars 2019) skriver författarna “Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Ska det bli förbättring krävs både nationella, regionala och lokala insatser. Det är ett problem med stressen inom förskola. Det är brist på förskollärare/barnskötare och det ger de nuvarande förskollärarna/barnskötarna högre arbetsbelastning och mer ansvar. Färre personer utbildar sig inom dessa yrken. Vi frågar Irene vad detta kan bero på?

- När man vet att det är frånvaro bland personal och det är svårt att få tag på bra vikarier, blir det en tyngre arbetsbörda med ökat ansvar för att strukturera vardagen och se till att alla barn behov blir tillgodosedda ändå. Personalbrist är stressande eftersom att då måste man pedagog ta mer ansvar över fler barn än vad man räcker till och genom detta så kan man inte ge alla barnen den uppmärksamhet som de behöver.

Vi måste ta hand om vår kropp och hälsa. Om vi belastar vår kropp för mycket som unga kommer det mest troligen leda till ryggskador i framtiden. Inom just förskola är detta ett stort problem. Enligt www.arbetsmiljoupplysningen.se “Förskollärare och barnskötare” skriver redaktörerna att många förskollärare och barnskötare har ont i kroppen på grund av de överbelastade arbetsställningarna. De förklarar att borden och stolarna är anpassade efter barnens höjd, vilket gör att pedagogerna måste anstränga sin kropp mer, som i sin tur leder till värk med mera. Irene berättar om hur man kan undvika dessa problem,

- Jag jobbar med 1-3-åringar. Vi undviker lyft, barnen klättrar själv upp i sina matstolar, uppför stegen till skötbordet eller åker upp i det elektriska skötbordet. Vi har hjälpmedel som rullpallar. Våra pallar möjliggör för oss att sitta lågt ner i barnens ögonhöjd och det underlättar då vid påklädning samt när vi har undervisning.

Men det är inte bara ryggskador som skadar vår hälsa utan i dagens samhälle finns det många utmaningar som kvinnor möter dagligen, och en av dessa är att leva med dålig hörsel. Sju av tio kvinnor inom förskolan drabbas av ljudkänslighet inom yrket. Varannan person har svårt med att uppfatta tal och fyra av tio övergår till ljudkänsliga. På hemsidan www.forskning.se “ Hörselskador av jobbet vanligast på jobbet” anser Sofie Fredriksson att förskollärare har en större risk av att drabbas av hörselskador i förskolan. “ I ett stort rum med hårda väggar blir det bullrigt oavsett hur pedagogisk och strategiskt du är i ditt arbete” Säger Fredriksson. Även Irene Johansson tycker att hörseln påverkas av att jobba inom förskolan.

- Ljudnivån på förskolan är ofta ett arbetsmiljöproblem. Många pedagoger får hörselproblem/hörselnedsättningar. Det är viktigt att vara medveten om problemet och försöka förebygga problemet i det vardagliga arbetet. Själv har jag drabbats av hörselnedsättning, troligtvis på grund av arbetet med ledsna/högljudda yngre barn. "Kollegor har drabbats av Tinnitus och jag och mina kollegor har fått formgjutna hörselskydd.”

Inom förskolemiljön är samarbete mellan kollegor och chefer är en avgörande faktor för att skapa en positiv och givande arbetsplats. Pedagoger och personal i förskolan spelar en viktig roll i att forma barns lärande och utveckling, och genom ett starkt samarbete kan det maximera sina insatser och ge barnen en trygg och stimulerande miljö att växa i. Vi frågade Irene om hennes åsikter kring hur hon upplevt samarbetet mellan chefer och kollegor.

- Samarbetet bygger på kommunikation och respekt för varandras olika yrkesroller och att tillsammans hitta lösningar när problem uppstår. På min förskola har vi ett gott samarbete med rektor och i mitt arbetslag har vi jobbat länge ihop. "Det har skapat ett tryggt arbetslag med öppen kommunikation och samsyn på barn och vårt uppdrag”.

Att arbeta med barn är ett väldigt givande och meningsfullt arbete. Att få vara delaktig när barn tar små och stora steg i sin utveckling är väldigt inspirerande och roligt att se. Inom barnskötaryrket känner man att man gör skillnad, att man är betydelsefull för barnen.

I detta reportage ska vi reda ut hur man som väktare kan lyckas med ett långt och hälsosamt arbetsliv. Väktaryrket är ett varierande yrke och det finns många olika arbetsuppgifter. Det är ett väldigt fysiskt arbete, då man rör på sig mycket under varje arbetspass. Det kan vara psykiskt påfrestande eftersom mycket av arbetet sker på natten vilket kan påverka det sociala livet.  

Nu tänkte vi gå in på en del saker som är viktiga att tänka på när man jobbar som väktare. Först och främst, vad gör en väktare och vad innebär det att vara väktare? Enligt arbetsförmedlingen.se så skriver de att en väktare är en person som jobbar för ett bevakningsföretag och utför bevakningsuppgifter som att rondera runt eller i byggnader samt åtgärda utlösta larm på både privata- och företagsobjekt. En väktares roll är även att förebygga och förhindra olyckor samt brott i samhället.

Det är väldigt viktigt med en bra hälsa som väktare. Enligt WHO.int så beskrivs en bra hälsa när man mår både fysiskt och psykiskt bra. Samt att man har ett socialt välbefinnande. Fysisk bra hälsa är när man äter bra, motionerar regelbundet och sover bra. Det ingår också att undvika tobak, alkohol och narkotika. Psykiskt bra hälsa är när du har en bra balans mellan dina positiva och negativa känslor. Det är också att du känner dig nöjd med livet och känner att du har en bra familj, vänner och människor runtomkring dig. Det är viktigt med en bra hälsa som väktare både fysisk och psykiskt. Eftersom man kan jobba mycket natt och är oftast ensam, så är det bra att kunna ha någon att prata med exempelvis kollegor eller familj för att fortsätta kunna ha en stabil psykisk hälsa. En god fysisk hälsa är också bra att ha som väktare eftersom att man rör på sig mycket och går väldigt mycket under en arbetsdag.

Andra viktiga saker att tänka på när man jobbar som väktare:

Kost - Som väktare måste man få i sig mat som ger en energi, bygger upp muskler och stärker vårt immunförsvar. Vid nattarbete så kan det vara bra att ha ett måltidsmönster som man följer både när man jobbar och är ledig. På natten så är det bra att ha varm mat och dryck. Det kan också vara bra att inte äta så mycket på natten bara lite för att stilla värsta hungern.

Sömn - Våra kroppar är inställda på att sova under natten, under natten så sjunker vår kroppstemperatur, matsmältningen försämras, och hjärtat slår långsammare. Enligt BYA.se i häftet “Nattugglan - om nattarbete och hälsa” så skriver dom att det finns studier som visar att nattarbetare sover överlag sämre än personer som inte jobbar natt. Som nattarbetare så måste man sova cirka 7-8 timmar.

Psykisk ohälsa (stress) - Kurera.se skriver i sin artikel “Mat för nattarbete" att under natten när vi sover så produceras melatonin av ämnet serotonin och under dagtid minskar melatonin ämnet och serotonin tar över. Man behöver serotonin för att minska stress och nedstämdhet. Vilket blir ett problem när man jobbar natt för då är det inte lika mycket serotonin som finns och hjälper mot stress. Därför är det viktigt att lyssna på kroppen när den ger ut signaler att den inte mår bra. Det är också viktigt om man känner att man blir för stressad eller mår dålig på jobbet att man söker hjälp.

Socialt - När man jobbar som väktare kan det bli svårare att ha ett socialt liv speciellt på natten då man oftast jobbar själv. När man jobbar natt så sover man på dagen och är vaken på natten. Därför kan det bli svårt att ha ett socialt liv när man sover och alla andra är vakna och när man själv är vaken så sover alla andra exempelvis kompisar och familj. Därför är det bra att umgås med familj och vänner när man har tid så man fortfarande har ett bra socialt liv.

Sjukdomar - Kurera.se skriver i sin artikel “Mat för nattarbete" att under nattetid när vi sover så produceras en hög halt med tillväxthormoner som ger en hög insulinresistens. Därför behöver de insulinproducerande cellerna arbeta ännu kraftigare vid nattarbete som till exempel vid väktaryrket då vi äter under natten men det är inte alltid så att cellerna orkar med att producera så mycket som man behöver och då finns det en risk att man kan få diabetes typ 2.

Vi har intervjuat två väktare som jobbar på Avarn Security i Umeå. Vi frågade dem om vilka problem/utmaningar yrket kan medföra och vilka som drabbas av det. Deras svar var att arbetet är väldigt oförutsägbart. Även om det finns en plan och en instruktion för dagen så betyder det inte att dagen alltid ser ut så. Arbetet innebär att man hamnar i kontakt med psykisk ohälsa eller människor som hamnat snett i livet. Där är det viktigt att kommunicera rätt. Det kan vara utmanande att arbeta ensam samt att tänka på sin egen säkerhet i alla situationer. Då man oftast är själv och först på plats måste man kalkylera risker snabbt då kollegor kan vara långt bort. De som drabbas av problemen beror först och främst på situationen. Väktare kan bli utsatt för risk att bli drabbad av hot och våld. Det kan även påverka andra människor ifall väktaren inte hanterar en situation på bästa sätt.

De anser att konsekvenserna för samhället, individen och folkhälsan av problemet och utmaningarna är att samhället påverkas ifall väktare inte kan utföra jobbet på ett säkert sätt. Individen kan påverkas av att samhället blir otryggare ifall väktare inte kan utföra sitt jobb. Individen kan även påverkas ifall väktare inte har rätt utrustning eller utbildning för att hantera hotfulla situationer.

 - Folkhälsan kan påverkas positivt ifall väktare ökar tryggheten. Folkhälsan kan även vara negativ ifall väktaren blir utsatt för våld och inte kan utföra sin uppgift. Den individuella hälsan är att man i värsta fall dör / blir skadad på jobbet. Detta är inte enbart fysiskt utan även psykiskt. Det kan också vara att en kollega blir skadad som påverkar en själv då man oftast skapar starka band på jobbet. De lösningar som finns på konsekvenserna är utbildning, mer befogenheter, relationsskapande i utsatta områden samt att jobba två och två.

Vad som är viktigt att tänka på enligt dom vi intervjuade när man pratar om kost, sömn, kläder, trygghet och stress är att se till att äta ordentligt då det är ett aktivt arbete och kräver att du presterar när plötsliga händelser inträffar. Man ska dessutom inte ta på sig för mycket jobb. Det är viktigt att se till att inte växla dygn för ofta mellan natt/dag jobb. Man måste sova ordentligt då det krävs att man är alert. 

- Kläder som man ska bära är rätt uniform med (funktionsbeteckning) samt bära den utrustning man har såsom överfallslarm och om det behövs batong och skyddsväst. Man ska även vara beredd att jobba i alla väder och när det är kallt kan man tänka på lager på lager. Trygghet är att man alltid ska tänka på sin egen säkerhet först. Som vi skrev innan så är det viktigt att tänka på sitt eget mående och de tycker dem också. De menar att man inte kan hjälpa andra om man är skadad och mår dåligt själv. För att minska stress ska man vara mentalt förberedd på osannolika händelser, ta stöd av kollegor. Vi är alltid ett team som bryr sig om varandra. Man ska inte vara rädd för att göra misstag.

- Det bästa med arbetet är kollegorna trots att det oftast är ensamarbete så kommer man komma närmare sina kollegor än på ett vanligt kontorsjobb där man sitter bredvid varandra. Alla dagar ser annorlunda ut och man lär sig alltid något nytt. De uppskattar de lärorika händelser som gör att man växer som person. Man vågar prata med folk, ta kontakt med människor och lära sig saker man kan använda sig av i vardagen. Variationen på arbetet och att det finns så många olika inriktningar.

Sammanfattningsvis så är väktaryrket ett väldigt varierande jobb, nyckeln till ett långt och friskt arbetsliv är en god hälsa. Man måste sova cirka 7-8 timmar för att orka jobba under dom långa arbetsdagarna man har, dessutom måste man äta ordentligt med energirik mat för att ha bra med energi under arbetspasset. Det är viktigt att tänka på att ta hand om sin psykiska och fysiska hälsa genom att lyssna på sin kropp och veta när man måste ta en paus. För det är som en av de väktare vi intervjuade sa: 

"Man kan inte hjälpa andra om man själv är skadad eller mår dåligt".