SCA är ett svenskbaserat företag som tillverkar pappersmassa, papper, olika sågade trävaror och pellets. SCA har även under en period mellan 1975 och 2017 tillverkat hygienprodukter. 2017 delades företaget in i två börsnoterade bolag: Essity som tillverkar mjukpapper och andra hygienprodukter, och SCA som stod kvar som skogs och industriföretaget. Men hur är egentligen arbetsmiljön på SCA och hur hanterar de hållbarhetsarbetet?

SCA är mer än bara en fabrik som tillverkar massa och har några sågverk, SCA är ett brett aktiebolag som under många års tid tillökat verksamheten ute i Europa genom att sälja sina tjänster och varor.
1929 bildades ett holdingbolag av Ivar Kreuger, som då samlade Sundsvallsbolagen Munksund AB, Holmsund AB samt Kramfors AB, holdingbolagets namn resulterade i Svenska Cellulosa AB. SCA har sedan dess köpt upp många olika företag under åren och genom det vuxit till ett av de största företagen i Europa.

SCA har även verksamhet i andra länder. Den största heter Timber Supply UK och ligger i England, följt av Timber Supply France som ligger i Frankrike. De är leveratörer av trämaterial som sedan ska till byggvaruhandlare som exmepelvis ByggMax och Beijer.

Eftersom att SCA är ett stort företag är det viktigt att de tar hänsyn till miljön och hållbarhetsarbete, vi bestämde oss att ställa dem mot väggen med några frågor om SCAs arbete som blev besvarade av kommunikationsdirektören Björn Lyngfelt som var väldigt snäll och svarade på dem via mail, så här löd intervjun;
 

På eran hemsida står det att ni vill minska klimatpåverkan, hur ska ni göra det?
Svar: Vi arbetar på flera sätt. Först och främst så binder växande skog koldioxid, den viktigaste klimatpåverkande gasen. Koldioxid är byggmaterialet som träd använder för att växa. Energin kommer från fotosyntesen. Varje kubikmeter tillväxt binder 1,3 ton koldioxid. Eftersom tillväxten i SCAs skogar är större än vad vi avverkar, så netto binds varje år 4 miljoner ton koldioxid. Sedan försöker vi minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i vår egen verksamhet. Vi ersätter olja med biobränslen. Vi effektiviserar våra transporter. Slutligen och viktigast så tillverkar vi produkter som har en mindre klimatpåverkan än andra produkter. Man kan ersätta betong med trä vid husbyggen. Man kan använda papperskasse i stället för plastkasse och man kan använda biobränslen i stället för olja, bensin och diesel.

Skogsplantorna på Bogrundets plantskola kräver vatten, hur effektiviserar ni fördelningen av vatten? Pumpar ni upp vattnet direkt från Indalsälven eller går det först genom alla reningsverk?
Svar: Precis som för våra industrier använder vi vatten från Indalsälven för plantskolans behov.

Vad är det för energiförbränning som ni använder i era sågverk? Och när ni tillverkar pappersmassa?
Svar: Vi använder el från nätet för att driva sågar och annan utrustning. Den stora energiförbrukningen i sågverk är torkningen av virke. Energin till denna producerar vi i regel själva på sågverken av bark, torrflis och andra vedrester. Ibland använder vi energi från egna, närbelägna industrier.

När det gäller pappersmassa är det olika för kemisk och mekanisk massa. När man gör kemisk massa kokar man vedflis med kemikalier som sedan återvinns. Kemikalierna delar upp veden i cellulosa, som är vad vi vill ha, och i andra vedämnen som lignin och hemicellulosa. Dessa andra vedämnen förbränns och vi använder energin för att producera el och värme som används i fabriken. Östrands massafabrik producerar inte bara tillräckligt med el och värme för fabrikens egna behov utan levererar också grön el till nätet och värme till fjärrvärmenätet.

När det gäller mekanisk massa, som vi producerar och använder i Ortviken för att göra tryckpapper, så mals veden i stora kvarnar, så kallade raffinörer. Dessa förbrukar mycket el men hushållar i gengäld bättre med veden. Det går åt två kubikmeter ved för ett ton mekanisk massa och fem kubikmeter ved för ett ton kemiska massa, men då finns också alla vedämnen kvar i den mekaniska massan. Det är därför som tidningspapper gulnar när det ligger i solen. Det beror på att ligninet i papperet bryts ned. I kemisk massa finns ligninet inte kvar och papper av kemisk massa blir därför inte gult.

Vad händer med avfallet från eran fabrik på Östrand?
Svar: Våra fabriker producerar ganska små mängder avfall. Det mesta som vi inte kan göra massa av, producerar vi i stället energi av. Det finns en del material som inte kan användas för energiproduktion, till exempel slam och aska. Detta använder vi för att bygga nytt land. Vid Tunadals sågverk, som ligger mycket trångt till mellan vattnet och järnvägen, har vi vallat in ett område i Alnösundet och bygger nu ny mark av restprodukter som dessa. Oljerester och annat farligt avfall tar vi hand om enligt de regler som finns.

Hur är eran relation med de som ger ut jakt-tillstånden i Sverige? Jagar de i era skogar och hur funkar samarbetet då?
Svar: Det är markägaren som har jakträtten på sina marker. Eftersom SCA är en stor markägare så är det många som jagar på våra marker. Ungefär tio tusen jägare köper varje år jaktkort och jagar älg eller småvilt på SCAs marker. Jägarna är viktiga för oss eftersom det är de som ser till att framför allt älgstammen inte blir så stor att älgarna äter upp unga tallplantor.

Vad har ni för konkurrens och vad gör ni för att vara det bästa företaget?
Svar: Vi konkurrerar med andra skogsindustriföretag som Holmen och StoraEnso. Vi konkurrerar också med till exempel tillverkare av plastförpackningar och oljebolag med våra pappersförpackningar och våra biobränslen. Vi försöker se till att vi har bra produkter, en effektiv verksamhet och goda kontakter med våra kunder.

Vi har läst om Timber Supply som finns i andra länder, är det samma koncept som gäller där eller handlar det om något annat?
Svar: Timber Supply är vad vi kallar våra leveranser av träprodukter till byggmaterialhandeln, det vill säga till kedjor som ByggMax och Beijer. Vi säljer trävaror i många länder men byggmaterial på detta sätt säljer vi bara i Skandinavien, Storbritannien och Frankrike. Att leverera till byggmaterialhandeln ställer stora krav på distribution och service, till exempel att se till att en viss produkt finns tillgänglig hela tiden i 400 butiker över hela landet.

Hur skulle du som anställd beskriva arbetsmiljön här? Finns det något som du skulle vilja ändra på?
Svar: För 30-40 år sedan var industri arbetsmiljön tung och smutsig. Idag arbetar våra medarbetare i välventilerade och tysta kontrollrum eller kör truck eller skogsmaskiner med en bra förarmiljö. De olyckor som sker är i regel sådana där någon halkat eller snubblat. Vi är dock inte nöjda med att olyckor sker och försöker arbeta på flera olika sätt för att de ska minska. Ett sätt är att uppmana våra medarbetare att se upp för varandra och säga till om någon riskerar att råka illa ut.

Er transport består mest utav lastbilar och fartyg, har ni något kvantitativt mål om att i framtiden bara driva transporten på el?
Svar: Transporten av virkesråvara börjar alltid på lastbil. Om avståndet till fabriken är längre än tio mil, så körs virket till en järnvägsterminal, lastas över på tåg och körs den längre sträckan på räls. För färdiga produkter så är fartyg det viktigaste transportmedlet. Det står för mer än 70 % och resten fördelar sig på järnväg och lastbil. Transporter är det område där vi har de största utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Ett utvecklingsområde vi arbetar med är att producera biodrivmedel, bränsle för fordon som görs av restprodukter från skogsindustrin. Vi tror att det går snabbare och är effektivare att ersätta fossila drivmedel med biodrivmedel. Även elbilar påverkar miljön. Batterier kräver stora resurser, inte minst av ändliga material som jordartsmetaller, och elproduktion har också en miljöpåverkan, även om vi har mycket vatten- och vindkraft i Sverige. Tunga lastbilar som ska köra långa sträckor på skogsbilvägar är förmodligen inte det första som ska bytas ut mot elbilar, snarare ska de köra på grön diesel från våra egna restprodukter.
 

Åsikt om SCAs svar från intervjun:
Vi tycker att SCA gav oss konkreta svar men ibland var det svårt att förstå vad de menade samt att man inte fick svar på allt man frågat. De berättar tydligt hur de ser på framtiden gällande transport och kom också med statistik i sina svar vilket gjorde det mer trovärdigt.

Gällande att få tag på SCA och att få kontakt med någon på företaget har det varit lite kämpigt. Vi hörde av oss med hjälp av email till ett flertal personer som sitter på kontoret i Sundsvall men vi fick inte mycket till hjälp. För att sedan kunna gå vidare med uppgiften så bestämde vi oss för att ringa till kommunikationsdirektören Björn Lyngfelt. Vi siktade på att få en intervju face-to-face, men enligt Lyngfelt var det inte en möjlighet och vi fick nöja oss med svar på frågorna via mail. Detta tyckte vi var väldigt tråkigt då vi velat komma till huvudkontoret och fått se mer av arbetsmiljön. Däremot gick det ändå enkelt och smidigt och vi fick ju till slut svar på våra frågor.

Nedan kan du läsa SCAs yttre affärsidé:

SCAs affärsidé (år 2014)

“Att hållbart utveckla, producera, marknadsföra och sälja allt mer högförädlade produkter och tjänster för kunder och konsumenter inom hygien- och skogsindustri marknaderna. Att tillfredsställa behoven genom bättre kund- och konsumentinsikt, kunskap om lokala och regionala marknadsförutsättningar samt på ett högklassigt sätt ta våra produkter till marknaden. Detta kombinerat med global erfarenhet, starka varumärken, effektiv produktion och innovation.”

Sammanfattning helheten om företaget SCA:
SCAs yttre affärsidé, alltså den affärsidé som de riktar mot deras intressenter, är ett lockande koncept som många säkert drömmer om att göra franchising med och starta något liknande. Deras hållbarhetstänk och produkter är efterfrågat av många skogsbrukare och även alla som använder sig av produkter gjorda av trä. De visar tydligt vilka målgrupper de vill nå fram till och pratar gärna om sina mål och produkter.
SCA verkar vara ett bra företag men borde däremot bli tydligare med hur man tar kontakt med dem, eller iallafall bli bättre på att svara.