Grävande journalistik kan även kallas för granskande och undersökande journalistik. Grävande journalistik är när man undersöker mer på djupet, detta arbete brukar vara svårt och mer tidskrävande att få fram information om än andra vanliga nyhetsartiklar.

Under åren har det tillkommit nya journalistiska metoder. En av metoderna menar på att det inte alltid behövs dolda metoder för att få fram sanningen. Genom öppna samtal över nätet där man berättar vad man undersöker brukar bloggare hjälpa till med vad dem vet om ämnet. På så sätt har man en ganska tydlig bild av det man vill undersöka. Men man måste såklart vara varsam och tänka på om källorna verkligen är trovärdiga. Men hur påverkar grävande journalistik oss och är det bra att det finns?

Lisa Röstlund är en av fyra reportrar som låg bakom undersökningen Användarna som hade ett stort genomslag där det avslöjade och konfronterade pedofiler på nätet. I artikeln “Sanningen finns- i den grävande journalistiken” skriver Lisa Röstlund “- Vi kunde berätta saker som aldrig tidigare berättats. Och reaktionerna blev omedelbara. Till exempel gick justitieministern samma eftermiddag ut och konstaterade att lagstiftningen måste ses över. Det hade ju inte hänt om vi inte avslöjat användarna och bristerna i lagen. Först när vi publicerade fakta och exempel kom frågan upp på agendan.”(Aftonbladet, 2017)

Så med detta sagt får vi fram sanningar via grävande journalistik och här är ett väldigt bra exempel. År 2019 publicerade Stefan Jansson, Linnea Carlén och Oskar Jönsson deras avslöjande kring fartygens utsläpp som vann årets Guldspaden. Med hjälp av deras unika gjorda kartläggningar avslöjade de att internationella kryssningsfartyg 2018 har haft igång motorer i hela 5500 timmar inom de svenska hamnarna.

Fartygens farliga avgaser har farliga partiklar som kan leda till tidiga dödsfall och allvarliga sjukdomar. De fick tag på hittills okända dokument som visar att den svenska inrikes sjöfarten står för betydligt större utsläpp än vad myndigheterna redovisat. De begärde ut listor på vilka fartyg som kommit till Sverige under ett års tid och vilken tidpunkt de anlänt och lämnat hamnen. Genom att skapa en egen databas över de internationella kryssningsfartygen kunde vi se hur länge de stannar i de svenska hamnarna.

Genom att intervjua personer fick de bekräftat att att kryssningsfartygen hade igång sina hjälpmotorer i hamn som släpper ut stora mängder utsläpp. De jämförde sedan sin egna databas gentemot hamnarnas information om liggtider i hamn och kunde då se att de haft igång sina motorer i tusentals timmar.

Journalisterna besökte maskinrummet i ett rysk-italienskt fartyg och fick kaptenen att berätta om hela situationen. De använde sig även utav kameror som dokumenterade utsläppen.

För att mäta utsläppen tog de hjälp av forskare som följde med dem till farlederna med avancerad utrustning. När ett av fartygen anlände sköt mätarna i höjden vilket bekräftade de som man trott, att fartygen orsakar stora utsläpp som är farligt för människor.

De begärde även ut en stor mängd handlingar från SMHI för inrikes sjöfarten. De samlar in all data från alla fartyg som går på svenskt vatten. Resultatet är att utsläpp från fartyg som går mellan svenska hamnar har betydligt större utsläpp än vad Sverige har redovisat. Utan Grävande journalistik hade man aldrig fått reda på detta.