Vad är desinformation?

Wikipedia (2021) beskriver desinformation som avsiktligt falsk information som sprids på ett planerat sätt för att nå en specifik målgrupp.

Påverkan

Enligt Margarita Jaitner (2018) kan man se att falsk information faktiskt är inflytelserik, och det har effekter i verkligheten. Man kan försvaga ett land genom att utvidga det som anses vara ett problem och pressa på de problemen. Men det är svårt att avgöra i vilken utsträckning det kommer att påverka valet, eftersom att det finns för många olika faktorer att tänka på.

Desinformation i samband med Coronautbrottet

De Europeiska rådet (2021) skriver att i samband med det ökande antalet desinformation aktiviteter i samband med Coronautbrottet har EU-institutioner arbetat hårt för att öka medvetenheten om farorna med desinformation och främja användningen av pålitliga källor. Dessutom uppmuntrar EU online plattformar att bidra till kampen mot falska nyheter och andra försök att sprida vilseledande information genom att eliminera olagligt eller falskt innehåll.

Desinformation i samband med val i USA

Beatrice Janzon (2020) skriver i en artikel på Sveriges radio att under det amerikanska valet har falsk valinformation på sociala medier accelererat. Experter i påverkanskampanjer såg mycket information, inklusive anklagelser om val bedrägerier, varav många var koncentrerade till viktiga länder.
Skadade röstmaskiner, valobservatörer som inte har tagits med i röstlokalen, oräknade omröstningar och bisarrt beteende vid valet. Det här är meddelanden och falska videoklipp, som liknar de meddelanden vi har sett i många val, och de når väljare via sociala medier, textmeddelanden, e-postmeddelanden och webbplatser.

Desinformation i samband med val i Sverige

I en artikel (2020) med Sveriges radio nämner Beatrice Janzon desinformation experten Sebastian Bay som betonade att även i Sverige under valet 2018 fanns en avsiktlig spridning av desinformation om valresultaten.