När felaktig information sprids så kan det påverka en individ eller ett helt samhälle. Till exempel om du hör ett rykte om någon och berättar det för alla du känner så kan det leda till att ryktet skruvas och vänds på. Till slut kan ryktet se helt annorlunda ut än vad det var från början. Då kan något som var sant från början bli till en lögn, vilket inte är så schysst för personen det handlar om.

Det kan även leda till att folk ser på dig som en opålitlig person, om det kommer fram att ryktet inte är sant.

Ett motargument kan vara att det handlar om att uppmärksamma saker som är dåliga eller bra. Att man vill lyfta fram saker.

Till det säger jag att om man vill göra det så är det viktigt att man är helt säker på att informationen man sprider är sann. Ett sätt att vara källkritisk är att tänka om det som man hör är rimligt. Man ska även tänka på vem man får informationen av, är det en pålitlig person, har personen ljugit förut?

En till anledning till att vara källkritisk är att det kan skada demokratin om man inte är det. Till exempel om det sprids ett falskt rykte om en politiker, så kan det skada den politikerns parti, vilket i sin tur skadar demokratin eftersom att det kan ändra hur folk röstar.

Simon Andersson på Jönköpings Universitet berättar att det även är viktigt att skilja på information och satir, eftersom att om någon skämtar om något som inte är sant och folk tror på det så kan det leda till att det sprids och helt plötsligt har satir blivit en stor falsk nyhet.

När man sprider falsk information så tar det även ifrån våra rättigheter att få veta sanningen om saker via medier. Även det skadar demokratin.

Om ingen i världen skulle vara källkritisk så skulle ingenting fungera, eftersom att det skulle vara omöjligt att veta om information är sann eller ej.

Det skulle leda till att hela demokratin rubbas och all makt skulle ligga i de som sprider falsk information.