Handling: Filmen handlar om den amerikanska visselblåsaren Edward Snowden, som går från att vara med i amerikanska armen till att bli CIA anställd och läcka all information om massövervakningen. Emellan allt detta träffar han på Lindsay Mills som blir hans blivande fru. Edward har aldrig problem med att få jobben han söker på grund av all hans kunskap. 

Teman i filmen: Sorg, ilska, kärlek och rädsla. 

Karaktärer: Huvudpersonerna är Edward Snowden en smart nyfiken man som gör allt för att tjäna sitt land och Lindsay Mills en ung öppen kvinna som inte skäms för nåt. Corbin O'Brian förekommer också i filmen och är en äldre man med iskall personlighet.

Miljön: Etfersom att filmen är verklighetsbaserad och handlingarna skedde ganska nyligen har regissören inte behövt anstränga sig så mycket för att få platserna att se likadana ut. Filmen utspelar sig i Japan, USA och Hawaii där man fått platserna att se ut som i nutid.  

Tiden: Filmen utspelar sig från 2004-2013 och är då i nutid. Den utspelas inte i kronologisk ordning och gör att man kan bli lite förvirrad ibland för att man inte riktigt vet vart man är. När jag såg filmen första gången var det ganska frustrerande när regissören hoppade så mycket fram och tillbaka mellan hotellrummet och de andra scenerna. Han hade kunnat vara lite längre på samma plats.

Filmteknik: Det är tydligt att filmen är gjord från Snowdens perspektiv, eftersom att den bygger på intervjun som gjordes på hotellrummet. Filmen börjar spännande men tappar det ganska snabbt därefter. Den blir lite lång tråkig men tar senare tillbaka spänningen.

Regissör: Oliver Stone har gjort filmen och är en kontroversiell film regissör i USA. Oliver har även gjort många andra filmer som exempelvis "JFK" om John F Kennedy.

Sammanfattning: Jag tyckte som sagt att Oliver hade kunnat vara lite mer tydlig i sina scener, men annars var det en riktigt spännande och lärorik film. Filmen väckte mycket känslor inom mig som exempelvis rädsla. All massövervakning som USA utförde eller till och med kanske utför får mig att bli lite obekväm. Att de kan ha tillgång till att sitta och titta på mig just nu genom kameran på min dator är ganska skrämmande. Och det tror jag även är budskapet i filmen, att få med alla Edwards tankar om hur skrämmande det egentligen är att man inte har något privat liv.