Jag är född och uppvuxen på en mjölkgård. Det innebär att jag har ätit vårt egenproducerade kött och druckit av våra kors mjölk sedan barnsben. Men nu de senaste åren så har jag fått höra mer och mer hur mycket miljöpåverkan våra kor gör. Det pratas oftast om "kofisar", att det är kornas fisar och även rapar, som innehåller metan som bidrar så mycket till växthuseffekten, påstår många människor. För 100 år sedan hade vi 3 000 000 nötkreatur i Sverige, varav 2 000 000 var mjölkkor. Växthuseffekten var heller inte lika påtaglig som idag, men de siffrorna är betydligt lägre idag. I dagsläget har vi 1 405 000 nötkreatur i vårt avlånga land men bara 337 000 mjölkkor. Metanen som våra kor släpper ut är naturlig, den ingår alltså i vårt kretslopp och bryts ner ur atmosfären på 12 år, till skillnad från koldioxiden som tar 1000 år på sig att brytas ned. Ekosystemet hinner inte med att bryta ned den koldioxid som släpps ut idag, då läggs den som ett lock på atmosfären. Metanen har alltså en kortsiktig påverkan på klimatet, men kollar man på det långsiktigt så har den ingen påverkan alls till skillnad från koldioxiden. Om metanen hade haft en större påverkan, som det påstås, så hade vi sett problemet redan för 100 år sedan, med tanke på hur vi nu ser hur isbergen bara smälter mer och mer och snabbare dessutom.

En stor fördel som alla svenska gårdar i Sverige har är att det finns betesmarker, både så att det räcker och blir över. Det är en stor fördel för både böndernas och klimatets skull då vi slipper importera mat till våra betande djur. Dessa fördelar har tyvärr inte dock alla bönder i hela världen. I till.ex. Sydamerika finns en av världens största feedlots. En feedlot är som en stor fabrik, men som innehåller djur. Där har djuren en mycket liten yta att stå på, med hundratals andra djur i samma rum. I och med att det är så många djur i en "feedlot" så behövs det även mat till alla dessa djur, men eftersom det inte finns betesmarker som djuren kan gå på och beta och inte heller odlingsmarker så man kan odla mat själva åt djuren. Istället så importerar man mat från oftast från länder där de har skövlat regnskogar för att kunna odla sojabönor. Bortsett från att många många redan utrotningshotade djur dör så ökar även koldioxidutsläppen, vilket innebär att i och med att träd binder kol i deras stammar och blad så när träden skövlas så kommer all den kol ut i atmosfären och bygger på växthuseffekten. Alltså bidrar importerat kött mer till växthuseffekten än det närproducerade köttet som är producerat i Sverige då vi inte behöver använda sojabönor i våra djurs mat.

Många väljer att inte äta kött på grund av djurens underhåll, hur de lever och blir behandlade, och fler har säker valt att göra det efter uppdrag gransknings avsnitt om hur djuren blir behandlade av bönder. Jag förstår absolut varför man väljer att inte äta till exempel kyckling då enligt djurensratt.se har de inte ens så stor yta som ett A4 papper att leva på, och jag själv väljer att inte äta kyckling så ofta på grund av detta. Men jag ser inte att djurens underhåll är själ nog för att välja bort nötkött, då också enligt djurensratt.se mycket av köttet som säljs kommer från mjölkindustrin och både i mjölk, och köttindustrin så får korna, kalvarna och tjurarna gå fria i de nya ladugårdarna som byggs nu, alltså har de en mycket mycket större yta att leva på än vad de har i så kallade feedlots som jag skrev om i stycket över. Dessutom så innehåller mycket vegansk och vegetarisk mat sojabönor och, som jag skrev, odlas där man skövlat regnskogar. Många djur är nu utrotningshotade bl.a orangutanger, pilgiftsgrodor och bergsgorillor, och dessa djur blir dramatiskt dödade eller förlorar deras naturliga habitat när regnskogarna skövlas. 

Låt oss inte heller glömma att mycket av det importerade köttet som idag säljs i våra affärer är pumpade med antibiotika. Kött som kommer från till exempel Italien, Spanien eller Ungern innehåller mycket antibiotika enligt wwf.se. Man använder antibiotika för att djuren ska bli större eller för att förebygga att de inte ska bli sjuka, men den dosen med antibiotika som djuren får under sin livstid finns kvar i köttet och när vi äter det så får även i oss det. Detta bidrar till att ju mer antibiotika vi får i oss desto större är risken att vi kommer bli antibiotika resistenta, vilket betyder att om vi skulle bli allvarligt sjuka i till exempel halsfluss så skulle inte antibiotika hjälpa, och det skulle kunna leda oss till döden p.g.a att det inte finns något läkemedel. I Sverige så får vi endast använda antibiotika till djuren om de skulle bli sjuka, alltså inte innan eller efter sjukdomen. 

Alltså är inte allt kött dåligt för oss som människor och inte heller för klimatet, allt beror på vad vi väljer att konsumera.

Elin Strandberg.